Fältträffen börjar med en gemensam lunch vid en eldstad intill Abbortjärn. Här berättar Ragna Lestander, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen och Tobias Eriksson, koordinator för Länsstyrelsen Västerbottens arbete i Interreg-projektet Vimla som startade 2015 och som ska pågår till maj 2018.
– Vimla handlar om att stärka medvetenheten om kustnära småvattens värde och hoten mot dem, berättar Tobias Eriksson.
Projektet tar bland annat fram information om sura sulfatjordar på bägge sidor om Kvarken. På svensk sida medverkar Linnéuniversitet, Länsstyrelsen Västerbotten, Skogsstyrelsen och SGU.
Vimla-projektet har modellområden i Sverige och Finland.
– I Sverige sker kunskapsutbytet och metodutvecklingen på modellområdet Hertsångerälven och motsvarande område i Finland är Toby å i Österbotten, säger Ragna Lestander,
Dessa två områden representerar små kustmynnande vattendrag . På områdena förekommer rikligt av jordbruks- och skogsmark.
– Problem som förekommer i områdena är sur sulftatjordspåverkan, näringsläckage och fiskvandingshinder, berättar Tobias Eriksson.
En av aktiviteterna i projektet handlar om att utveckla dialogen med olika målgrupper för att öka kunskapen och hänsynen till vattenmiljön. Det sker genom workshops, fältträffar, arbetsutbyten och via dialog och rådgivning.
Sura sulfatjordar ger en negativ påverkan på ekosystemen i ett flertal kustnära vattenmiljöer i Västerbotten. I vissa fall är påverkan så omfattande att bestånden av fisk och många andra vattenlevande organismer har slagits ut eller skadats påtagligt.
De potentiellt sura sulfatjordarna bildas i havet och kan vid torrläggning skapa miljöproblem i kustområdet, genom läckage av svavelsyra och metaller. Landhöjningen längs Bottenviken har bidragit till att lyfta upp potentiellt sura sulfatjordar till nivåer som ibland överstiger 80 meter över havet. Vid torrläggning av dessa jordar, vilket ofta har skett genom dikning av sjöar och våtmarker sker en omvandling till faktisk sur sulfatjord.
– När man dikar eller dikesrensar för att möjliggöra jord- eller skogsbruk sänks grundvattenytan. Jorden torkar ut och syre tränger ner i marken. Då oxiderar järnet och svavlet i jorden, vilket leder till att pH-värdet ofta sjunker från värden på cirka 7 till under 4. Samtidigt frigörs flera metaller, berättar Tobias Eriksson.
Öring och mört är mycket känsliga för sura vattendrag. Det finns exempel där sura sulfatjordar gjort att fisket i ett vattendrag på kort tid helt slagits ut.
Under fältträffen, där representanter från Norra Skogsägarna och SGU också finns med, talas det även en hel del om vikten av att motverka körskador. Det gäller att se till så att påverkan av överfarten av vattendrag som passeras blir så liten som möjligt.
– Överfarten får inte orsaka vattenhinder för fiskar och andra vattenlevande organismer. Viktigt är också att avgränsa en kantzon vid föryngringsavverkning och vid gallring och röjning, betonar Ragna.
Under träffen pratar hon även en hel del ekosystemtjänster. Det handlar om tjänster som produceras av ekosystemen och som är gratis. Tjänster som förbättrar människors välmående och livsvillkor.
– Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred och vattenrening, avslutar Ragna Lestander.