Det handlar om provleveranser av ett nytt kärnbränsle från det statligt kontrollerade företaget Rosatom som ska testas i Ringhals. Om resultatet är bra kan leveranserna börja tidigast 2020, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfalls kärnkraftsdivision, till tidningen.
- Vi tycker att det finns en stark säkerhetspolitisk aspekt i det här, som det verkar som om Vattenfall inte har tagit hänsyn till, säger Peter Hultqvist (S), ordförande i riksdagens försvarsutskott, till TT.
Hultqvist tillägger att han kommer att ställa en riksdagsfråga till försvarsminister Karin Enström (M).
- Jag vill ha ett svar från Karin Enström, om hon tycker det här är säkerhetspolitiskt rimligt.
Enligt Hultqvist finns det en koppling mellan Rysslands utrikes- och säkerhetspolitik och energipolitiken.
- Det finns exempel på när man har använt energin som påtryckningsmedel. Det såg vi exempelvis i Ukraina för ett antal år sedan.
Vattenfall köper redan sedan cirka 30 år stora mängder uran från Ryssland, vid sidan av uranimport från Australien, Kanada, Kazakstan och Namibia. Det ryska uranet köps in från ett annat dotterbolag i Rosatom-koncernen: Tenex.
Det inköpta uranet konverteras först till gas på anläggningar i USA eller Europa. Därefter skickas det till anrikningsanläggningar i USA, Frankrike, Storbritannien och Nederländerna.
- När uranet är anrikat startar den produkt som vi köper nu, alltså bränslekassetten, säger Per-Olof Nestenborg, chef för Vattenfall Nuclear Fuel, till TT.
Han beskriver kassetten som en anläggningskomponent. Skälet till att kassett-affären nu görs med Rosatom är, enligt Nestenborg, att Vattenfall vill ha tre leverantörer att välja på i stället för dagens två.
- Just för att vi inte ska vara beroende av en leverantör eller ett land, säger han.
Alternativen till det ryska bolaget skulle enligt Nestenborg ha varit att köpa kassetterna från Japan eller Sydkorea.
Rosatom är även ett av världens mest aktiva när det gäller att bygga nya reaktorer. Bara i Ryssland bygger Rosatom just nu nio nya reaktorer. Därtill kommer ytterligare 19 reaktorbyggen utanför landets gränser, inklusive en omstridd reaktor i Iran, rapporterar Reuters med hänvisning till atomenergiorganet IAEA och Rosatom.
Rosatom är ett viktigt verktyg för Rysslands ambitioner på världsmarknaden, enligt Susanne Oxenstierna, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med inriktning mot rysk ekonomi och energipolitik.
- Kärnkraftsreaktorer och kärnkraftsbränsle är en industri ryssarna har där de är tekniskt framstående på internationell nivå, säger hon.
Risken för att Vattenfall ska göra sig beroende av ryska bränsleleveranser beror enligt Oxenstierna på hur kontrakten utformas.
- Kan man avbryta det här på ett enkelt sätt, om man skulle vilja det? Hur ser de här kontrakten ut, frågar hon sig.
Kärnbränsle från ryska TVEL köps redan nu av den finska kraftkoncernen Fortum, till det finska kärnkraftverket Lovisa, enligt statssekreterare Erik Thedéen på finansdepartementet.
Han poängterar att Vattenfall alltid måste följa riktlinjerna från FN:s atomenergiorgan IAEA, även för ryska leveranser.
"Vattenfall har köpt uran i cirka 40 år från Ryssland, de köper även uran från Kanada, Kazakstan, Australien och Namibia", skriver han vidare i en kommentar till TT.