Anledningen är att riksbanksdirektionen vill få detaljerad kunskap om skuldsättningsgraden hos de svenska hushållen, skriver Dagens Industri.
Riksbanken vill göra en djupare analys efter kritik från flera håll. Samtidigt samlas redan denna information in av Finansinspektionen (FI), men då endast genom stickprov.
- FI gör ju bra analyser också och de har vid tre tillfällen tagit in stickprov. Men det är ju ett mindre urval och endast nyutlåning från bankerna. Vi anser att vi behöver gå ett steg vidare för att se hur skulderna fördelar sig i hela stocken, inte bara nyutlåningen, säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick.
TT: Har du förståelse för att det kan vara kontroversiellt att samla in den här datan?
- Det är alltid känsligt när det gäller individnivå. Det har jag största förståelse för. Men vi kommer inte ha uppgifter så att vi vet vem det är vi har i vår databas. All information kommer att vara avidentifierad, säger Kerstin af Jochnick.
Sverige har fått kritik från OECD, EU-kommissionen och IMF som pekar på hushållens skulder som ett problem ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Enligt Kerstin af Jochnick tryckte IMF särskilt på att det behövdes bättre informationsunderlag om detta.
- Utifrån vårt perspektiv behöver vi kunna bryta ner de aggregerade siffrorna på individnivå för att kunna se hur skuldnivån ser ut i exempelvis olika regioner eller åldersgrupper. Det ger oss en bättre känsla för hur skulderna fördelar sig och hur länken till bostadsmarknaden i olika regioner ser ut, säger hon.
Riksbanken finner stöd för sin begäran i riksbankslagen. Bankerna uppges inte sätta sig emot utan planerar att lämna ut uppgifter om samtliga privatkunders krediter, men informationen ska vara avidentifierad.
- Det är väl känt att vi är oroliga för skuldsättningsnivån i hushållen och vi gör också löpande analyser av detta. Nu känner vi att vi har kommit till en punkt där den statsistik som finns tillgänglig är på aggregerad basis och vi behöver få en mer detaljerad och bättre bild av skuldnivån hos hushållen, säger Kerstin af Jochnick.
Enligt henne är det inget konstigt att samla in denna informationen anonymiserad, utan hon säger att det är något som flera andra länder redan gör löpande.