Det har legat i korten ett tag, ett nytt historiskt rekord för Stockholmsbörsen. Många faktorer har sedan ett halvår samspelat och gjort att flera världsledande börsindex kretsar kring rekordnivåer. En avgörande faktor på sluttampen har varit att efterfrågan på industrivaror har ökat, vilket har tryckt upp vinsterna i sektorn.
– Det är en bred geografisk förbättring. Vi ser det i Asien, främst Kina, men även i Europa och Nordamerika, säger Christopher Lyrhem, aktiestrateg på SEB.
– En stor drivkraft är historiskt extremt låga räntor de senaste fem åren. Det är det som nu får genomslag, tillägger han.
Claes Hemberg, sparekonom på nätmäklaren Avanza, varnar småsparare för att stirra sig blinda på rekorddatum när man investerar, utan råder alla att köpa och sälja när man har råd respektive behöver pengarna.
"Rekordpris låter kanske dyrt, tänker någon. Men kilopriset på börsen är långt ifrån rekord", skriver han i en kommentar där han trycker på att det är ekonomin som har vuxit vilket gör börsen mer värd.
Gruvnäringen är en pådrivande kraft med sin snabba återhämtning efter sektorns efterfrågekollaps under åren 2012–2016, enligt Lyrhem.
– Där har utsikterna förbättrats markant. Och gruvnäringen ger upphov till att transportsektorn växlar upp.
Veckans rapporter från stora verkstadskoncerner som Volvo och Sandvik ingår i kompotten, enligt Lyrhem.
– Nu får vi bekräftelse på det som ledande indikatorer har pekat på – och lite därtill.
En annan faktor bakom börslyftet är att marknaden nu räknar med att den vänsterliberale EU-anhängaren Emmanuel Macrons blir Frankrikes nästa president, vilket skulle undanröja risken för frexit, det franska EU-utträde som högerpopulisten Marine Le Pen gått till val på.
Men risken för en skarp korrigering nedåt av börsen går inte att utesluta. Macron måste vinna andra rundan också och det finns många fallgropar på vägen mot ett brexit-avtal mellan London och Bryssel. Dessutom bygger en stor del av börslyftet, inte minst i USA, på att USA:s nytillträdde president Donald Trump lyckas infria löftena om sänkta skatter, avregleringar och storsatsningen på infrastruktur.
Penningpolitiskt väntar samtidigt åtstramningar. USA:s centralbank räknar med flera räntehöjningar i år och Riksbanken antas hänga på någon gång i början av nästa år. Fallhöjden finns där. Börsens så kallade P/E-tal, där de stora börsbolagens värde delas på förväntade bolagsvinster under kommande tolv månader, har lyft till nästan 17,7. Det kan jämföras med tioårssnittet på cirka 14.
– Det är en hög värdering. Men samtidigt är det en helt annan räntenivå nu och för närvarande tar konjunkturen fart. Vår syn är en försiktigt optimistisk, säger Lyrhem om framtidsutsikterna.
TT