I anslutning till biogasanläggningen på Tuvan driver Outotec en demoanläggning med världsunik teknik för att torka avloppsslam. Slammet kan då omvandlas till bränsle och helt giftfritt gödningsmedel.
– Outotec har tidigare främst arbetat gentemot metall-, gruv- och processindustrin och det här kommer att bli ett helt nytt ben för oss att stå på, säger Robert Johansson, Outotecs projektledare för testerna i demo-anläggningen.
Vid avloppsvattenrening avskiljs slam. Detta slam har betraktats som en oönskad biprodukt, ett avfall som reningsverken måste bli kvitt. Den väg som ursprungligen användes var i första hand spridning på åkermark och deponering. Att återföra fosfater till odlingsarealer och att höja humushalten i jorden är huvudargumenten för sådan spridning. – Fosfater är en begränsad resurs och en viktig beståndsdel i konstgödsel och det är svårt att tänka sig en värld utan konstgödsel, konstaterar Robert Johansson
Slammet innehåller emellertid även flera oönskade komponenter som läkemedelsrester, smittobärande bakterier, kadmium och andra tungmetaller, vilket framförs som skäl för att inte sprida slam på arealer som brukas för livsmedelsproduktion. Dessutom kan luktproblemen vara stora vid spridning.
Runt om i världen arbetas det intensivt för att finna nya vägar för en nyttig användning av slammet. Här ligger Outotec i fronten. De har valt att försöka skapa bränsle av avloppsslammet. I projektet som omsätter 30 miljoner kronor och finansieras från EU LIFE+ och Outotec testas och utvecklas en ångtork, som lämnar kvar en betydande del av energin till elektricitet. I torken ska man minska nettoenergiförbrukningen för att avdunsta 1 ton vatten till 400 kWh. – Slammet består till cirka 75 procent av vatten så det krävs en energieffektiv torkprocess, säger Nicklas Morén, Outotec, som är teknisk ansvarig för demoanläggningen. Hösten 2013 började Outotec i Skellefteå designa anläggningen och den togs i drift i maj 2015. Anläggningen klarar av att torka 700 kilo slam i timmen. – I juni visade vi upp den i samband med en internationell konferens om återvinning som genomfördes här i Skellefteå, berättar Robert Johansson.
Sista steget i metoden för fosfatåtervinning som Outotec utvecklat kallas Ash Dec och den går ut på att slamaska blandas med antingen magnesium- eller kalciumklorid och förs sedan in i en roterande ugn där blandningen värms till 850-1000°C. I ugnen renas slammet från tungmetallerna och metoden har visat sig kunna reducera innehållet av kadmium, koppar, bly och zink med över 90 procent och molybden och tenn med över 70 procent.
Askan som produceras vid förbränningen blir då en produkt utan de oönskade ingredienserna och kan användas för att tillverka gödningsmedel. – Det gäller att bryta ut fosforn ur askan, säger Nicklas Morén.
Vid utvecklingen av torkprocessen i demoanläggningen på Tuvan har Outotec tagit del av erfarenheter från biopelletstillverkningen hos Skellefteå Kraft. När det gäller överföringen av kunskapen från den samarbetar Outotec med GreenExergy i Skellefteå som ägs till största delen ägs av Outotec och Skellefteå Kraft.
Utvecklingen sker via ett nära samarbete mellan Outotecs forskare i Frankfurt och deras kollegor i Skellefteå. Robert ser detta projekt som en viktig del i den cirkulära ekonomin som EU lanserat. – Genom att kunna återanvända slammet från avloppsvattnet löser vi ett stort problem och får till ett fungerande kretslopp, säger han. – Under 2016 ska vi vara klara med alla tester och när det sedan ska byggas anläggningar i full skala kan de vara 40 gånger större än demoanläggningen. Stort intresse för tekniken finns främst från stora städer i världen där det produceras mycket avloppsslam och i en framtid ska anläggningen även kunna hantera gödsel. Det är svårt att veta hur stort det här kan bli för oss på Outotec, men potentialen är definitivt stor, avslutar Nicklas Morén.