Foto Jonas Ekströmer/SCANPIX
Det enorma maskineri som finansieras av USA:s federala budget bromsade in på tisdagen, timmar efter det att president Barack Obama beordrat myndigheterna att stänga ned sin verksamhet. Hans order var ofrånkomlig sedan kongressen inte kommit överens om en ny budget. Omkring 800 000 statligt anställda drabbas.
Ställningskrig Samtidigt fortsatte de politiska attackerna mellan senaten, där Demokraterna har majoritet, och det av Republikanerna styrda representanthuset.
Den infekterade motsättningen gäller nu främst den nya sjukförsäkringsreformen - Obamacare - som sjösattes på tisdagen. Men reformen får högerfalangen inom Republikanerna att se rött och den kräver att finansieringen ska strykas ur budgeten.
President Obama har hållit en tämligen låg profil i de avgörande förhandlingarna. Men på tisdagen gick han till frontalangrepp mot republikanerna som försöker stoppa Obamas största och viktigaste reform.
Att agera som Republikanerna gjort framstår i ljuset av detta som "obegripligt" - och ovärdigt, sade presidenten med emfas i ett anförande utanför Vita huset. Han lade till att han inte tänker låta Amerikas goda rykte släpas i smutsen.
- Och så länge jag är president kommer jag inte att ge vika för hänsynslösa krav. Det här handlar om miljontals hårt arbetande amerikaner, sade presidenten.
Men Republikanerna tänker inte ge vika i den ideologiska frågan om statlig sjukförsäkring, även om kongressledamöter övervägde sätt att stoppa nedstängningen för att inte förlora politiskt kapital hos allmänheten.
Slår i skuldtak Budgetproblemen är dock närmast triviala med tanke på problemen med USA:s så kallade skuldtak - gränsen för vad staten får låna. Om cirka två veckor väntas USA slå i det taket. Det gäller att kongressen innan dess kommer överens om att höja skuldtaket, annars får USA helt enkelt slut på pengar.
- Vi är bara två veckor ifrån att amerikanska staten inte kan betala räntan på sina lån. Många tänker väl att det till slut löser sig, men politik är ju inte alltid rationellt, säger Tor Borg, chefekonom på SBAB.
Om USA skulle få slut på pengar får det stora negativa konsekvenser för landets tillväxt och den globala ekonomin. Och oron på finansmarknaderna har redan börjat, enligt SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.
- Tyvärr har vi kommit så pass långt att det skapar så mycket osäkerhet att det redan påverkar den amerikanska tillväxten och världsekonomin, säger Bergqvist.