Nordeas huvudscenario är att Riksbanken börjar höja reporäntan strax före årsskiftet. Till slutet av 2015 räknar Nordea med att reporäntan har fördubblats till 1,5 procent, från dagens 0,75 procent.
Räntehöjningarna väntas bidra till att stärka kronan mot euron, från dagens 8:85 till 8:40 kronor per euro i slutet av 2015.
- Men det är nivåer vi har sett tidigare, under föregående år, så det är inte så att man bryter ny mark, säger Mikael Sarwe, strategichef på Nordea.
Nordeas BNP-prognos för 2014 ligger på 2,8 procent, medan den för 2015 ligger på 2,5 procent. Den svenska arbetslösheten väntas samtidigt sjunka något, från årets beräknade 7,9 procent till 7,6 procent 2015.
Inflationen enligt måttet KPIF - där effekterna av bostadsräntorna har rensats bort - ligger dock kvar en bra bit under Riksbankens inflationsmål på 2 procent under prognosperioden. 2014 beräknas inflationen till 0,8 procent, medan den 2015 väntas öka till 1,5 procent.
Bakom detta ligger en svag inflationstakt globalt, inte minst inom eurozonen, och en stärkt krona.
- På toppen av det är vi inne i en period nu med väldigt låga löneökningar, vilket gjort att även det inhemska inflationstrycket har sjunkit undan, säger Mikael Sarwe.
Budgetunderskottet beräknas i år öka från fjolårets 1,3 procent till 2,0 procent av BNP för att 2015 sjunka till 1,2 procent av BNP. Uppgången i år hänger samman med en svag konjunktur och att det är valår, enligt Mikael Sarwe.
- Det är det största vi sett i Sverige på ett tag, på grund av den finanspolitiska stimulansen. Men de här två procenten är ett väldigt litet underskott, om man jämför med USA, delar av eurozonen eller Japan, säger han.
Enligt Sarwe är regeringens prognos om att nå ett överskott i budgeten till 2018 en rimlig prognos, samtidigt som han frågar sig om det verkligen är rimligt att ha kvar överskottsmålet mot bakgrund av den låga statsskuld som Sverige har.
- Det viktiga för Sverige just nu är att skapa tillväxt och jobb och så länge underskottet håller sig nära noll är det ingen ko på isen.