Foto: Scanpix
- Som väl avvägd kompromiss kan vi leva med denna, sade finansministern efter mötet i Bryssel under natten mot torsdagen, och lät inte helt nöjd. Borg sätter dock sitt hopp till den jämkning som nu vidtar i trialogförhandlingar med EU-parlamentet.
- Njaej, jag tycker att det finns fortsatt arbete i trialogen som kan föra detta framåt, inte minst när det gäller att använda direktrekapitalisering via aktieägare i bankerna. Där finns det ytterligare möjligheter till förbättringar. Men det här är ett betydande steg framåt och det innebär att vi i praktiken fått en lösning för svenska banker.
Bail-in på modet
Uppgörelsen innebär i princip ett bekräftande av att "bail-in" - det vill säga att bankerna i första hand räddas med hjälp av egna resurser, aktieägare eller rent av insättare - är modellen på modet.
- Det här etablerar bail-in som den nya regeln. Målet är att ha en gemensam syn på saken genom hela Europa så att våra skattebetalare inte längre ska behöva axla bördan, sade ordförandelandet Irlands finansminister Michael Noonan enligt AFP.
Även om det i första hand är aktieägare och finansiärer som tvingas skjuta till pengar så finns också risken för den som har mer än 100 000 euro i en krisbank.
- Svenska företag kan mycket väl få vara med och betala för bankkriser på ett sätt som inte tidigare varit fallet. Det kommer att sätta ett större tryck på bankerna att agera försiktigt. Det blir både aktieägare och bankernas finansiärer som kommer att få bära en del av risken, konstaterade Anders Borg.
Staten kan agera
Fortsatt kommer dessutom stater ha möjligheter att gå in och rädda banker i kris.
- Svenska staten ska gå in när det gäller svenska banker. Då har svenska skattebetalare ett intresse att agera, om det är till exempel så att det skapar allvarliga risker för att vi får en lång ekonomisk nedgång och stora kostnader i form av arbetslöshet. Då kan det finnas skäl att tillföra kapital till en bank för att säkra att den fungerar, sade Borg.