STOCKHOLM 20110517 Munnen på en glad flicka Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX / Kod 10110
Framtiden för svensk ekonomi ser i huvudsak ljus ut, där välståndet mer än fördubblas fram till 2060. Men för att kunna finansiera välfärdssystemen kommer det också att krävas att fler människor arbetar mer. Mer jobbglädje och bättre färdigheter är det som kommer att göra det möjligt. Det är några av slutsatserna som Långtidsutredningen presenterar i sitt huvudbetänkande i dag.
I dag presenterar Långtidsutredningen 2015 sitt huvudbetänkande som har siktet inställt på Sverige fram till 2060. Där konstateras att Sveriges ekonomi i stora drag fungerar bra, men kan bli ännu bättre. Utredningen presenterar en agenda för att få samhällets resurser att växa, och för att säkra och utveckla det offentliga välfärdsåtagandet.
Enligt de scenarier som utredningen använt kommer svenskarnas reala inkomster mätt som BNP per capita mer än fördubblas fram till 2060. Utredningen betonar särskilt att Sverige måste värna sina goda offentliga institutioner och sin höga tillitsnivå för att nå en god tillväxt.
För att finansiera välfärdsystemen utan stora offentliga underskott behöver antalet arbetade timmar öka. Äldre och utrikes födda är nyckelgrupperna för att det ska lyckas. För att människor ska vilja tillbringa fler år av sina allt längre liv på arbetsmarknaden behöver normer ändras och arbete i sig göras mer attraktivt. Den som har goda grundfärdigheter i läsning, räkning och problemlösning med dator kan få bra jobb i Sverige, oavsett ursprung. Att höja färdighetsnivån bland utrikes födda och att få äldre att stanna kvar i jobb är därför de viktigaste insatserna för etablering på arbetsmarknaden.
Utredningen pekar ut den tekniska utvecklingen, den fortsatta internationaliseringen, den demografiska förändringen och klimatförändringarna som fyra framtidstrender som svensk ekonomi måste hantera de kommande åren.