"Medeltiden var riktigt bra för kvinnliga ledare och den allra värsta tiden var antikens Grekland", berättade juristen och frilansjournalisten Karin Lundström Rawden när Styrelseakademien Norr i tisdags arrangerade ett frukostmöte.
Ett 50-tal deltagare hade samlats på Stadshotellet för att lyssna till Karin Lundström Rawdens mustiga berättelse om kvinnliga ledare och företagare genom historien. Hon tog med deltagarna både på en internationell och en lokal resa.
– Min favorit när det gäller kvinnliga ledare är Enheduanna som var översteprästinna bland sumererna. I 42 år hade hon makten hos sitt folk och hon var också en mycket uppskattad poet, berättar Karin.
Andra favoriter är de kvinnliga sjörövarna Anne Bonny och Mary Reed som rövade för trehundra år sedan i Västindien.
– Sjörövarna var demokratiska och delade upp bytet mellan varandra och de valde också sin ledare, så dessa kvinnor måste ha varit mycket starka.
Karin lyfter också fram samurajerna i Japan där kvinnorna ända fram till 1600-talet stred tillsammans med männen.
– Cirka 30 procent av samurajerna var faktiskt kvinnor.
Hon berättar att under medeltiden när affärsverksamheten genomfördes i hemmen arbetade man och hustru sida vid sida med affärerna.
– Och om sedan mannen dog först tog änkan över ledningen.
Däremot har Karin inte mycket till övers för antikens Grekland.
– Då behandlades kvinnorna som slavar. Aristoteles menade att kvinnan var en ofullständig man utan förnuft och att hon därför måste styras. Ett tänkande som levt kvar länge.
När det gäller kvinnliga ledare i Skellefteå lyfter Karin Lundström Rawden fram några positiva exempel som majorskan von Post, Johanna Franke och BC Hedqvist.
– Magdalena Lodin som under åtta år i början av 1800-talet var var chef för sågverket i Bureå är också en intressant person liksom Charlotte Sidén som var den första kvinnan som valdes in i Skellefteå kommunfullmäktige 1910, berättar hon.