Avsikten är att påverka branschen genom att pressa priserna, anser LO-juristen Claes-Mikael Jansson.
Det är första gången LO undersöker hur många så kallade utstationerade arbetstagare som finns i Sverige. Enligt rapporten rör det sig om 18 000 personer inom LO:s område. 15 000 av dem är byggnadsarbetare, vilket innebär var femte arbetare inom den sektorn.
Även om det inte finns några jämförelsesiffror är LO:s uppfattning att det har skett en stor ökning de senaste fem åren, sedan finanskrisen. Och jämfört med perioden efter EU:s utvidgning 2004 finns det i dag en infrastruktur i form av bemanningsföretag och företag med erfarenhet att skicka arbetskraft över gränserna.
- De lär sig av varandra och har blivit bättre på att hitta de kryphål som finns. Vad man betalar ut i lön är bara en sida av myntet. Vi ser också att man spelar ut olika länders skatte- och socialförsäkringssystem mot varandra, i syfte att få ner sina totala kostnader så mycket som möjligt, säger Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.
Han tar som exempel att ett företag kan vara registrerat i Irland och betala arbetsgivaravgift där, 12 procent jämfört med Sveriges drygt 30 procent. De anställda kommer sedan från Polen, där man betalar en låg inkomstskatt.
- Tjänar personal tio kronor i timmen följer man inte kollektivavtalen. Det ska man självklart göra, och det vidtar vi åtgärder för att komma åt, säger Ola Månsson, vd på branschorganisationen Sveriges byggindustrier.
Han nämner särskilda id-kort för arbetare som en sådan åtgärd. Korten finns men ska utvecklas. Månsson vill också se närvaroliggare på arbetsplatserna.
Enligt Claes-Mikael Jonsson på LO finns många av de utstationerade arbetarna på infrastrukturprojekt, men en del jobbar även inom ROT-sektorn och bygger om hos privatpersoner.
- Den som ska anlita ett byggföretag kan vända sig till oss och få en checklista på vad man ska ha koll på, säger Ola Månsson på Sveriges byggindustrier.