- Implementeringen av Greklands reformprogram har varit otillräckligt på nästan alla områden, säger Paulo Nogueira Batista, Brasiliens represenant i IMF:s styrelse.
Han beskriver utsikterna för både tillväxt och skulder som ohållbara för Grekland.
IMF godkände trots invändningarna en ny omgång nödlån på 1,7 miljarder euro i måndags, vilket innebär att Grekland sedan 2010 fått 28,4 miljarder euro i nödlån från fonden.
Grekland har under krisen, som tog fart våren 2010, förhandlat fram två paket med nödlån på totalt 240 miljarder euro från IMF och EU, varav 90 procent har betalats ut. Därtill har landet genomfört en rekordstor skuldnedskrivning, som kostade privata långivare 107 miljarder euro.
De flesta räknar med att Grekland måste få ytterligare skuldnedskrivningar och/eller mer nödlån från euroländerna för att få en uthållig skuldbörda och för att kunna börja finansiera sig på egen hand igen.
Enligt IMF:s senaste utvärdering måste Grekland särskilt stärka sitt system för att ta in skatter och skära ned på offentliga utgifter för att klara de mål finns i programmet.
I en färsk EU-beräkning har det visat sig att Grekland redan nu saknar cirka 4 miljarder euro i besparingar, som krävs för att klara målen till 2016.
Eurozonen har satt upp som mål att få ned Grekland skuldbörda till mindre än 110 procent av BNP till 2022, mot 160,5 procent av BNP årets första kvartal, enligt siffror från Eurostat.