Nästa år ska industrimannen Carl Bennet dra igång ett lärlingssystem efter tysk modell i Västerbotten. Konceptet går ut på att eleverna tillbringar halva tiden i skola och hälften av tiden jobbar de och får lön. Över 200 personer kom för att lyssna på hans planer som presenterades på Morgonmötet som arrangerades av Skellefteå kommuns näringslivskontor under Euro Mine Expo i Skellefteå.
Carl Bennet är styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders. Han har nu samarbetat med förre Volvochefen Olof Persson, arbetsmarknadens parter och Skolverket i ett projekt om att sjösätta ett lärlingssystem av tysk modell. Försöket, som ska genomförs i Västerbotten och Västra Götaland, kommer att omfatta cirka 400 elever, bland annat på det industritekniska programmet.
Carl Bennet konstaterar att det tyska lärlingssystemet hyllats runt om i Europa som en lösning på ungdomsarbetslösheten. Att eleverna får lön under tiden de arbetar har i Sverige mött viss kritik och klassats som lönedumpning.
– Det hela handlar om summor som motsvarar vad en högskolestudent får i studielån, berättar Carl Bennet.
Hela 60 procent av ungdomarna i Tyskland väljer en lärlingsutbildning framför fortsatta studier efter skolan.
– Där börjar varje år cirka 500 000 ungdomar som lärlingar. Om vi får samma utveckling som i Tyskland skulle det innebära 50 000 lärlingar per år.
Carl Bennet berättar att studier i Tyskland visar att hälften av lärlingarna blir anställda i det företag som de arbetar hos, 25 procent får arbete hos andra företag och 25 procent fortsätter sina studier.
– I Tyskland har lärlingsutbildningarna en hög status. Dit har vi ännu inte nått i Sverige.
I ett bolag i Tyskland som Carl Bennet äger har han 2 500 anställda och detta företag har 70 lärlingar.
– Chefen för bolaget började själv sin karriär som lärling.
På Anderstorpgymnasiet startar till hösten en traditionell lärlingsutbildning utan lön.
– Inför höstterminen har vi 28 förstahandssökande till våra lärlingsutbildningar så det verkar finnas ett stort intresse, berättar Tommy Lindmark, rektor på Anderstorpgymnasiet.
Även här studerar eleven halva tiden i klassrummet och hälften av tiden får han eller hon praktisk kunskap på en arbetsplats. Eleven läser gymnasiegemensamma ämnen och yrkesteori på skolan, och på arbetsplatsen jobbar de under ledning av en handledare.
– Lärlingsutbildningen ger behörighet till yrkeshögskolestudier och med rätt val får eleven även grundläggande behörighet till högskolestudier, betonar Tommy Lindmark och inflikar att alla som läser ett yrkesprogram i lärlingsform får 1 000 kronor extra utöver studiebidraget.
I dagsläget erbjuder Anderstorpgymnasiet ett tiotal gymnasieprogram med lärlingsplatser.
– Och vill eleven läsa till något som inte finns inom de befintliga områdenas program går det i regel att lösa, säger Tommy Lindmark.
Lärlingsutbildningen har funnits I Sverige sedan 2011.
– Efter en trög start kan vi nu konstatera att vi ser ett trendbrott och har över 8 000 lärlingar. Men vi är fortfarande nybörjare i Sverige när det gäller lärlingsutbildningar, menar Lotta Naglitsch på Skolverkets Lärlingscentrum.
Hon konstaterar att problematiken började redan 1846 när skråväsendet avskaffades i Sverige.
– Därefter har det varit skolans sak att ta hand om all utbildning
En enkät som Skolverket gjort visar att nio av tio som gått en lärlingsutbildning har en anställning ett och ett halvt år efter att de slutat utbildningen.
I samband med mötet hölls också en paneldebatt kring lärlingsutbildningar med Carl Bennet, Lotta Naglitsch, Tommy Lindmark, Petter Mikaelsson, No plan B, Camilla Ulander, Metso och Åke Roos från Boliden.