Årets Lantbruksbarometer visar att yngre lantbrukare har större framtidstro än sina äldre kollegor. Fortfarande pressas många svenska lantbruksföretag av dålig lönsamhet, sämst lönsamhet upplever mjölkföretagen och endast bland grisköttsföretagen finns det fler lantbrukare som anser lönsamheten god än dålig.
De yngre lantbrukarna har investerat flitigast det gångna året, men fortfarande är det en relativt liten andel lantbrukare som gjort investeringar i jämförelse med historiska siffror. Något fler investeringar planeras det kommande året än för ett år sedan.
Lönsamhetsindex är på samma nivå som för ett år sedan. Sju av tio lantbrukare anser fortfarande att deras lönsamhet är ganska eller mycket dålig. Sämst lönsamhet upplever mjölkproducenterna där 93 procent svarat att de har ganska eller mycket dålig lönsamhet. Bland grisköttsproducenterna uppger 55 procent att de har ganska eller mycket god lönsamhet och visar därmed ett positivt lönsamhetsindex på 10 vilket kan jämföras med det totala lönsamhetsindex för samtliga produktionsgrenar som är minus 43. De yngsta lantbrukarna har störst tro på framtida lönsamhet.
Investeringarna är fortsatt försiktiga men det finns indikationer på ökande investeringsvilja. Genomförda byggnadsinvesteringar har minskat något sedan föregående år medan maskininvesteringarna ökat lite. Planerade djurstallsinvesteringar är större bland nöt- och grisköttsproducenter där 17 procent planerar för investeringar. Bland grisköttsproducenterna har 47 procent investerat i maskiner under 2015. Lantbrukarna i åldern 31–40 har gjort flest maskininvesteringar medan de under 30 år har gjort flest investeringar i byggnader och jordbruksmark.
Lantbrukarnas upplåning ökade med 13,6 miljarder kronor eller 4,9 procent under 2015. Den låga räntan har delvis minskat effekterna av tuffa förutsättningar i flera näringar. 11 procent har minskat eller begärt amorteringsanstånd, en ökning med 4 procentenheter från föregående år.
Bland mjölkproducenterna är siffran högst, 21procent. I år har frågan om konkurrenskraft ställts i jämförelse med ett europeiskt perspektiv. 22 procent av lantbrukarna anser att de har ganska eller mycket god konkurrenskraft jämfört med andra europeiska länder. Lantbrukare i åldern 41–50 anser att de har bäst konkurrenskraft. 78 procent av lantbrukarna i åldern 31–40 skulle rekommendera en ung människa att bli lantbrukare. De är också den grupp som tror mest på att förutsättningarna kommer att vara bättre om fem år.