Förslaget väntas bland annat innehålla att det blir upp till en grupp representanter för Europeiska centralbanken, EU-kommissionen och nationella bankkrismyndigheter att föreslå hur en krisbank ska behandlas, men att det sedan blir upp till EU-kommissionen att fatta beslut, rapporterar AFP.
"Vi behöver ett system som kan ta beslut snabbt och effektivt, undvika tvivel om hur det kommer att drabba offentliga finanser och med regler som gör att marknaden vet vad som gäller", konstaterar Barnier i ett pressmeddelande om sin bankavvecklingsmekanism.
I korthet går förslaget ut på att Europeiska centralbanken först får larma om att en bank som ingår i bankunionen har problem. Därefter utreds frågan av en rekonstruktionsstyrelse med representanter från ECB, EU-kommissionen och berörda nationella myndigheter. På deras förslag - eller på eget initiativ - blir det sedan upp till kommissionen att avgöra om banken ska avvecklas eller omstruktureras och på vilket sätt. Nationella myndigheter får sedan, under avvecklingsstyrelsens översyn, ansvara för att avvecklingen eller rekonstruktionen genomförs som planerat.
För att finansiera omstruktureringen ska en särskild rekonstruktionsfond byggas upp. Det kommer dock att dröja minst tio år innan den innehåller de cirka 55-70 miljarder euro som behövs, rapporterar Reuters.
Den svenska regeringen har sedan länge aviserat att Sverige inte under överskådlig framtid är intresserat av att ansluta sig till bankunionen.
EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) tycker att EU-kommissionen går för fort fram och skulle hellre se en utvärdering av "genomförda reformer och ny lagstiftning innan man la ytterligare förslag som riskerar att skapa politiska problem och oklarheter."
"På gemensam europeisk nivå kommer det inte att finnas tillräcklig finansiell förmåga för att hantera krisande banker i händelse av en systemkris i en medlemsstat eller inom unionen. Det innebär att ansvarstagandet för banker i kris faller på andra medlemsstater än på den där krisen uppstår. Det riskerar att leda till en svagare tillsyn och kontroll av banker", skriver Hökmark i ett uttalande.
"Samtidigt innebär beslutsfattandet när det gäller att stänga ner en bank svåra politiska ställningstaganden som kräver ett medborgerligt förtroende. Det är inte säkert att en myndighet långt bort kommer att ha det allmänna förtroendet", anser Hökmark, som leder EU-parlamentets behandling av bankkrisåtgärderna.