Den så kallade barometerindikatorn, som mäter det totala stämningsläget bland företag och hushåll, steg i juni till 94,5, från 91,8 i maj, men ligger fortfarande 5,5 enheter under det historiska genomsnittet.
"Än så länge räcker varken omvärldens eller inhemsk efterfrågan för att dra Sverige ur lågkonjunkturen. Förtroendet hos företag och hushåll stiger visserligen, men långsamt och från låga nivåer. Därför inleds återhämtningen först till hösten", skriver institutet.
KI presenterar även en ny rapport om konjunkturläget, och i den skruvar institutet upp sin prognos för den svenska tillväxten.
Sveriges bruttonationalprodukt väntas nu växa med 1,5 procent i år och 2,5 procent nästa år. Det kan jämföras med att KI i mars spådde en tillväxt på 1,3 procent i år och 2,3 procent nästa år.
Hoppet för att få bättre fart på den svenska ekonomin står till hushållen.
- Vi tror inte att det kommer bli någon stor draghjälp från omvärlden. Inhemsk efterfrågan måste bli dragkraften, säger Jesper Hansson, prognoschef på KI, vid en pressträff.
KI räknar med att Riksbankens låter reporäntan ligga kvar på 1,0 procent under en lång period, men institutet hade gärna sett en sänkning redan i sommar. En låg inflation och en hög arbetslöshet motiverar en räntesänkning, skriver KI som inte tycker att hushållens ökande skuldsättning är något problem för den ekonomiska stabiliteten.
- Vi tycker oss inte se någon tendens till överbelåning. Det finns rationella skäl till att hushållen har ökat sin skuldsättning, säger Jesper Hansson.
Finansminister Anders Borg (M) är fortsatt försiktig i sina bedömningar.
- Vi lade en prognos i vårpropositionen som står sig väl givet den utveckling som har varit, säger Borg.
- Det finns kvar ett antal orosmoment. Svagheter i banksystemet kan hämma tillväxten framför allt i södra Europa, vi har en hel del frågetecken kring utvecklingen i Frankrike och man kan ha oro för att återhämtningen i USA är för driven av konsumtion och lån snarare än produktivitet och investeringar.
Han håller med KI om att den svenska konsumtionen är viktig för att få upp tillväxten. Något som finns med i bakhuvudet inför höstens budget.
- Vi ska försöka stimulera den inhemska konsumtionen genom att öka utgifterna och lätta på skatterna, så att det finns lite mer efterfrågan i Sverige så att vi kan värna jobben här, säger Borg.
Magdalena Andersson (S) är inte oväntat skeptisk till att ytterligare sänkta skatter skulle vara rätt recept för svensk ekonomi.
- KI varnar ju för behov av framtida skattehöjningar på grund av regeringens politik. Det tycker jag är intressant, säger hon.
I sina senaste prognoser har KI pekat på att påfrestningarna i de offentliga finanserna de närmaste åren blir stora om man ska lyckas klara överskottsmålet på en procent.
- Problemet är nu att regeringen säger att den står bakom överskottsmålet men inte driver en politik som är förenlig med överskottsmålet. Det tycker jag är oansvarigt, säger Magdalena Andersson.