Hushållen lånar i snitt upp till 70 procent av bostadens värde, enligt Finansinspektionens årliga bolåneundersökning. Men återbetalningsförmågan är bra och och de som är högt belånade amorterar i snabb takt.
- Vi ser att skuldsättningen bland svenska hushåll ur ett historiskt och internationellt perspektiv är hög, säger FI:s chefekonom Henrik Braconier.
Han tillägger att det är få hushåll, 9 procent, som tar lån över bolånetaket på 85 procent av bostadens värde.
- Och de är färre än de var tidigare.
Den förre vice riksbankschefen Lars E O Svensson, professor vid Stockholms universitet, ser en ökad risk för skuldproblem för svenska hushåll i kölvattnet på den allt djupare svenska deflationen, med fallande konsumentpriser.
Han lägger skulden på Riksbanken, som han anser har bedrivit en för stram penningpolitik med onödigt hög reporänta.
"Då blir kronan stark och efterfrågan låg, och då kan inte företagen höja priserna i normal takt", skriver han i en kommentar till TT.
"Hushållens reala skulder blir större, belåningsgraden blir lägre, och hushållens balansräkningar försvagas", fortsätter han.
Det pressar även upp reallönerna, vilket riskerar att höja arbetslösheten i landet, enligt Svensson.
För att få bukt med problemet pläderar Svensson för en kraftig sänkning av reporäntan från dagens 0,75 procent till 0,25 procent eller noll - som i eurozonen och USA. Där tycker han den att den ska ligga kvar tills det att arbetslösheten minskar och inflationen börjar närma sig målet igen, på 2 procent.
"Konsekvenserna av detta på risker med skuldsättningen är obetydliga", tillägger Svensson.
Enligt Braconier är riskerna för samhällsekonomin med de lån som tas över bolånetaket begränsade, då de utgör en väldigt liten andel, cirka 1 procent, av den totala volymen lån hushållen tar.
- Men vi har några skönhetsfläckar, tillägger han och pekar på den höga skuldsättningsgraden och att få av låntagarna med belåningsgrad under 70 procent amorterar på sina bolån.
Detta föranleder bland annat höjningen av riskvikter för bankernas bolån, som planeras. Höjningen, från 15 till 25 procent, kan slå mot hushåll med små marginaler, enligt Braconier. Han ser ändå skäl att gå vidare med detta förslag.
- Riskvikterna inför vi framför allt för att se till att bankerna har en god buffert om det skulle vara så att det skulle uppstå ett väldigt kraftigt prisfall på bostäder och eventuellt kapitalförluster för bankerna, säger han.
Högre riskvikter tvingar bankerna att hålla mer kapital i balansräkningen som säkerhet för sina bolån.
- Sedan kan det vara så att, på marginalen, de här ökade kostnaderna för bankerna till en del kommer att drabba hushållen. Men det är inte huvudsyftet och det är inte därför vi genomför åtgärderna, säger Braconier.