Frågan har stötts och blötts i många år, men nu talar mycket för att en storregion i Norrland kan bli verklighet. Om ett par veckor presenterar regeringen en utredning som kan ge en helt ny regionkarta för Sverige, fyra län blir ett.
Inte sedan 1600-talet har Sveriges länskarta ritats om i någon större utsträckning. Men nu kan det vara dags. Regeringen vill införa en ny indelning av Sverige och i Västerbotten talar sig politikerna från olika politiska läger sig varma för att denna reform behövs.
Det finns också andra exempel i Sverige där län slagits ihop, exempelvis Västra Götalandsregionen. Där slogs 1999 landstingen i flera län ihop och bildade en region som har ansvar för sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafiken.
I omgångar har det diskuterats om inte samma utveckling borde ske på våra breddgrader. Någon ”verkstad” har det aldrig blivit och till slut blev lösningen för Västerbotten ett bilda en egen region.
– Vi har hela tiden sett detta som en halvmesyr i avvaktan på att storregion med fyra län ska bli verklighet. Nu ser det ut att kunna ske, säger Erik Bergkvist, S-märkt ordförande i Region Västerbotten.
Han är som sagt nöjd och glad över utvecklingen och är samtidigt en aning förvånad över att övriga län i Norrland nu vill bli med på tåget.
– I övriga län har under perioder frågan om storregion ansetts vara politiskt död. Så är det inte längre.
Inom ett par år kan alltså Region Västerbotten som organisation ha gått i graven. I stället kan det bli så att landstingen försvinner i Norrland, det blir en storregion med ett direktvalt parlament och beskattningsrätt som bestämmer över hur exempelvis vården ska se ut i Norrland.
– Det ser jag som positivt. Regionen får större muskler och vi kan värna sjukhusen och på de olika enheterna satsa på fler specialiteter. Erfarenheterna från Västra Götaland och Skåne är ju också goda när det gäller bildandet av en storregion, säger Erik Bergkvist.
Ska en storregion bildas måste det också utses en residensstad. Är det då enligt Erik Bergkvist självklart att Umeå ska utses?
– Nej, så är det inte. I Umeå har vi regionsjukhuset, så ett residens kan ligga någon annanstans.
Sundsvall sägs nu vara favorit, men Norrbotten och Jämtland lär vilja ha ett ord med i laget. Säkerligen också Skellefteå.
– Många städer lär räcka upp handen, det får bli förhandlingar. Och det är absolut inte så att allt kommer att hamna i den kommun som utses, filialer måste ju skapas på en rad orter.
Socialdemokraterna i Västerbotten är positiva till en storregion och liknande tongångar kommer också från andra partier. Håkan Lindh, Liberalerna i Skellefteå, har under flera år profilerat sig när det handlar om Region Västerbotten.
– Mitt parti har varit kritiskt mot Region Västerbotten, för mycket har centraliserats till Umeå och vi är för ett direktvalt parlament med beskattningsrätt. Nu kan det äntligen hända något, jag hoppas verkligen att det blir en storregion. En stor fördel är att administrationen går att rationalisera vilket frigör pengar till vårdinsatser.
Andreas Löwenhöök, Moderat och oppositionsråd, är också positiv till en storregion.
– Om det blir fyra län som går ihop är det helt okay. Det viktigaste för den nya storregionen blir att säkra vården.
Finns det några nackdelar enligt Andreas Löwenhöök med en storregion?
– Självklart, bland annat blir representationen från Skellefteå mindre i det nya parlament som bildas. Uppdragen ska ju spridas bland folkvalda från många kommuner i hela Norrland.
Lorents Burman, kommunalråd i Skellefteå, ser det här som kanske en sista möjlighet att bilda en storregion.
– Frågan har i perioder varit aktuell. Nu kanske det äntligen kan hända något.
Är det då tänkbart att Skellefteå skulle kunna bli residensstad?
– Geografiskt ligger vi bra till, ungefär mitt i regionen. Men vi får inte fastna i en diskussion om var residensstaden ska placeras, säger Lorents Burman.
Fakta Norrbotten.
1. Före 1810 var det nuvarande landskapet Norrbotten en del av landskapet Västerbotten, tidigt också kallat Norra botten.
2. Norrbottens sydgräns samt gränsen mot Finland fastställdes 1810 i samband med att Norrbottens län bildades.
3. Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal.
Västerbotten.
1. Västerbottens är Sveriges näst största län till ytan - lika stort som Danmark och består av landskapet Västerbotten samt delar av Lappland, Ångermanland och Jämtland.
2. I länet bor cirka 263 000 personer och här finns tre städer: Umeå (drygt 119 000 invånare) och Europas kulturhuvudstad 2014, samt Skellefteå och Lycksele.
3. 2,9% av Sveriges befolkning bor i Västerbotten. Sveriges befolkningsmässigt minsta kommun Bjurholm finns i Västerbottens län.
Jämtland.
1. Jämtland är Sveriges näst största landskap. Det bor nästan 120 000 människor i Jämtland. Östersund är landskapets enda stad.
2. Största delen, 50 procent, består av skogsmark. Länet motsvarar 12 procent av landets totala yta och här bor 1,5 procent av landets befolkning.
3. I Östersunds tätort bor det cirka 45 000 invånare. År 2014 var åtta procent av Jämtlands läns befolkning född utomlands, vilket motsvarar strax över 10 000 personer av Jämtlands totala befolkning på 126 765 invånare.
Västernorrland.
1. Av Sveriges 21 län är Västernorrland det till ytan sjätte största, befolkningsmässigt det sjätte minsta.
2. Länets folkmängd minskade med 10,9 procent åren 1970 till 2005, vilket gör Västernorrland till det län med svagast befolkningsutveckling under den perioden.
3. Länet omfattar Medelpad i sin helhet samt större delen av Ångermanland. Dessutom ingår mindre delar av Hälsingland.
Två storregioner finns redan och nu är Stockholmsområdet på gång att bilda en region. "Det innebär att det är oundvikligt att även vi i Norrland går ihop, då får vi en starkare röst mot statsmakterna".
Det säger Anders Lidström, professor i Statsvetenskap vid Umeå universitet. "Län kan gå i graven" Anders Lidström, professor vid universitetet i Umeå, ser goda förutsättningar att en storregion ska bli verklighet. – Länsindelningen vi har nu är flera hundra år gammal. Förr eller senare måste något ske och jag tror att vi kan ha en storregion på plats inom tre år.
Anders Lidström är en aning förvånad att det dröjt så länge innan det ser ut att bli något konkret av planerna.
– Moderaterna har inte varit så positiva till planerna på central nivå, men här i Norrland verkar partiet bejaka planerna.
Övriga partier säger sig vara positiva till planerna. I övriga län, förutom Västerbotten, har planerna på en storregion varit politiskt död i flera år.
– Men nu rör det på sig och jag ser flera fördelar med en storregion.
Då tänker Anders Lidström bland annat på att en storregion kan kraftsamla på ett annat sätt än vad som gäller nu. Vi får en starkare röst mot regeringen och riksdag och EU.
– Man kan fokusera mera på viktiga frågor och det kan bli rationaliseringar inom bland annat administration.
Anders Lidström ser framför sig en ökad specialisering på sjukhusen och att resurserna används mer effektivt. Men Anders Lidström erkänner också att det finns vissa nackdelar.
– Det blir längre avstånd mellan väljare och förtroendevalda. Ett regionparlament kommer inte att kunna ha politiker från alla kommuner.
När det gäller regionhuvudstad så finns det exempel från Västra Götaland och Skåne att det inte alltid behöver handla om någon storstad. Vänersborg är ”huvudstad” i Västra Götaland och i Skåne är Kristianstad ”huvudstad”.
– Umeå har också sagt att de har ett universitetssjukhus och därför kommer de inte att ”slåss” för att bli huvudort. Sundsvall kan ligga bra till, men rent geografiskt så återfinns Skellefteå i mitten på kartan.
Just därför utesluter inte Anders Lidström att Skellefteå har bra argument på sin sida, men en nackdel finns.
– Och det är att Umeå har sitt sjukhus, därför kanske man i slutänden vill ha regionhuvudstaden i något annat av de Norrlandslän vi har i dag.
Mats Ekman