Det oklara rättsläget gör att storägarna, med Industrivärden i spetsen, på onsdagens stämma väljer att strunta i reglerna, som börjar gälla i sommar.
Handelsbankens valberedning föreslår att i princip hela styrelsen väljs om, trots att enskilda ledamöter då ser ut att bryta mot regelverket som regeringen flaggat för.
De omstridda begränsningarna härrör från ett EU-direktiv som utan övergångsregler införs i svensk lag i sommar. De säger bland annat att en ledamot i en bankstyrelse normalt får ha högst tre andra styrelseuppdrag. För en bank-vd är taket ännu lägre.
Men det finns undantag, om uppdragen är i bolag inom samma koncern eller i bolag där banken har stort ägande. Dessutom ska det tas fram dispensregler.
- Hur det här kommer att se ut har vi ingen aning om i dag, varken du eller jag. Därför famlar vi, precis som alla andra, i mörkret just nu, säger Anders Nyberg, ordförande i Handelsbankens valberedning och chefsjurist på storägaren Industrivärden.
Det enda rimliga är enligt Nyberg att bortse från det utredningsförslag som hittills presenterats och ta ställning till rättsläget först när reglerna börjar gälla.
Strategin bygger på att Handelsbankens ägare, om banken skulle bryta mot lagen, justerar i sammansättningen av styrelsen med en extra stämma.
- I värsta fall kan det naturligtvis bli så, säger Nyberg.
Nyberg är mycket kritisk och konstaterar att banken i februari fick besked om att lagrådsremissen var på väg de närmaste dagarna. Nu återstår bara tre månader till skarpt läge och ännu finns ingen remiss.
TT: Har du fått någon förklaring till varför det inte blev så?
- Nej. Det får du fråga finansdepartementet om.
Regeringen räknar inte med att hinna med att uppfylla kravet i EU-direktivet om att de nya omstridda bankreglerna ska träda i kraft i juli, enligt finansmarknadsminister Peter Normans pressekreterare Victoria Ericsson.
- Det är ett väldigt stort, omfattande och komplicerat arbete. Det är viktigt att det blir så bra som möjligt. Det här innebär att vi nu siktar på ikraftträdande den 1 augusti, säger hon till TT.
Direktivet skulle enligt EU:s tidsplan vara införlivat i svensk lag redan i januari och reglerna skulle börja gälla den 1 juli. Riksdagen har i sommar öppet en vecka längre än vanligt, till slutet av juni. Det innebär att regeringen nu har lite drygt tre månader på sig att få igenom förslaget i lagrådet och sedan i riksdagen.
Om riksdagen godkänner lagförslaget följer några dagars jobb för regeringen att utfärda lagen, varpå det normalt krävs ytterligare fyra veckor innan bestämmelserna får träda i kraft.
Förseningen kan sluta med att EU-kommissionen stämmer Sverige inför EU-domstolen, som i sin tur kan utfärda kännbara böter för den svenska staten.