Det skakiga världsmarknadsläget har påverkat gruvindustrin i Sverige. Från toppåret 2013 har antalet undersökningstillstånd nästan halverats. Trots det så tror gruvbranschen på en ljus framtid.
Enligt färsk statistik hos Bergsstaten så skedde det ett trendbrott under 2013 som fortfarande håller i sig. För tre år sedan fanns det 1139 gällande undersökningstillstånd. Årsskiftet 2015/2016 hade den siffran minskat till 665, vilket motsvarar en minskning med 42 procent.
Antalet ansökningar i dag är också det lägsta på tio år.
– Minskningen beror i huvudsak på att metallpriserna sjunkit på världsmarknaden. Att färre letar brytvärda mineraler och Sverige följer ganska väl utvecklingen i övriga världen, säger Kaj Lax, chef för mineralresursavdelningen hos SGU, Sveriges geologiska undersökningar.
Så det är inget nationellt i Sverige som påverkat minskningen?
– Nej inte vad vi kan se, säger Kaj Lax
De flesta tillstånd är också beviljade i de tre stora malmregionerna i Sverige. Det vill säga Malmfälten i Norrbotten, Skellefteåfältet och guldlinjen i Västerbotten samt gruvorna i Bergslagen.
Fallet har kommit oväntat snabbt och det är bara tre år sedan som gruvbranschen förutspåddes en lysande framtid. Enligt branschorganisationen Svemins vision som publicerades i oktober 2012 skulle gruvproduktionen trefaldigas och jobben i gruvnäringen dubblas fram till 2025.
– Den vision som vi presenterade då var lite väl optimistisk, men när den rapporten gjordes så var järnmalm en bristvara. Då trodde vi också att det skulle öppnas ett antal nya järnmalmsgruvor i Sverige, säger Per Ahl.
Den visionen togs fram före Northlands debaclet.
– Det var ett av de projekten som vi trodde skulle stå för ökningen. Just nu etableras inga nya järnmalmsgruvor i Sverige. Därtill har LKAB stora problem med låga priser på grund av överutbud av järnmalm, säger Per Ahl.
En av förutsättningarna för att gruvbranschen ska fortsätta att växa är att gruvbolagen fortsätter att utvecklas. Det gäller bland annat automatisering av gruvor och en övergång till allt bättre miljöteknik.
Per Ahl ser ingen fara i att den ökande automatiseringen och digitaliseringen kommer att plocka bort jobb.
-Jag tror inte att det försvinner arbetstillfällen på grund av det. Aitik som i dag har en av världens lägsta kopparhalter i sin malm har trots det en av världens högsta produktivitet tack vare smart teknik. Det som händer är att produktiviteten ökar per anställd. Automation och digitalisering är en förutsättning för fortsatt utveckling.
Nedgången på världsmarknaden var mest påtaglig i Kina, där stålproduktionen föll med 2,3 procent till 804 miljoner ton. Trots de kraftiga nedskärningarna beräknas Kinas stålsektor ha en överkapacitet på 300-400 miljoner ton per år, vilket är omkring hälften av den globala överproduktionen
– Vi trodde att konsumtionsökningen av stål skulle fortsätta i Kina. Men framför allt har stora gruvföretag i Australien och Brasilien gjort jättestora investeringar som skapat ett överutbud av järnmalm. Priset kommer att vara under hård press ända till dess det läggs ned gruvkapacitet. Det kommer att bli väldigt tufft på järnmalmssidan men förhoppningsvis redan 2017 kommer det att bli bättre balans och på sikt kommer behovet att öka. Vi ser heller inte samma stora överutbud för andra metaller än järn och vi ser heller inte samma stora prisfall där, säger Per Ahl.
Jan Johansson// Västerbottens-Kuriren