Hur skyddar man valhemligheten om e-röstning införs i Sverige? Och hur hindrar man att någon utsätts för tvång om röstningen sker hemma vid datorn eller att tekniska problem äventyrar hela röstningen?
Det är frågor som den parlamentariska vallagskommittén vill att en ny utredning ska se över med siktet på att e-röstning ska kunna genomföras på prov i valen 2018.
Fördelen med e-röstning är framför allt att tillgängligheten ökar om väljarna inte behöver ta sig till en vallokal och på sikt kan också ekonomiska besparingar göras. E-röstning är enbart tänkt som ett komplement.
Miljöpartiet reserverar sig mot kommitténs förslag.
- Man måste vara absolut säker på att ingen hackar sig in i systemet och man måste vara absolut säker på att valhemligheten inte bryts, säger Max Andersson (MP).
- Det är onödigt att genomföra ett experiment.
Åsa Torstensson (C) är uppenbart störd av MP:s reservation, och förstår den inte.
- Den kommande utredningen ska ju utreda just detta. Uppdraget är att se till att det blir en säker röst, att den inte kan manipuleras, att man kan garantera att det är en frivillig röstning och att det är ett hemligt röstförfarande, säger Torstensson.
Justitieminister Beatrice Ask (M) tycker att det finns många fallgropar med e-röstning. Därför är det viktigt att alla aspekter utreds vidare.
- Säkerhetsfrågorna är många, sedan är det kostnadsaspekten. Man får väga det mot vilka fördelar man får, säger Ask, som precis som kommittén tycker att den modell som Norge valt är värd att studera.
Hon konstaterar att det är mer komplicerat att rösta på nätet än att exempelvis deklarera på nätet.
- När man deklarerar kopplar man ihop namn och handling, men det är just det vi inte ska göra i ett röstningsförfarande, säger Ask.
Hon tycker att det är viktigt att alla partier är med på framtida förändringar, för att förtroendet för systemet inte ska undergrävas.
- Min strävan är att förändringar när det gäller röstningsförfarande ska vi vara överens om med alla partier, säger Ask.