Förutom Skellefteå har Tomas Nord och Mårten Hugosson, forskare vid Högskolan i Dalarna, också gått på djupet med hur trähusbyggandet utvecklats i Växjö och i Falun. Totalt har de studerat tio träbyggnadsprojekt. I Skellefteå är det Älvsbacka Strand, Parkeringshuset Ekorren, Älvsbackabron och Norrskenets förskola som stått i blickpunkten. Målet med projektet, som är en del av Trästad Skellefteå, och ett delprojekt i det stora strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation, är att säkerställa och utveckla framtida beslutstöd inför upphandling av träbyggnader.
Vid genomgången av de preliminära resultaten för representanter från Skellefteå kommun och för träindustrin i Skellefteå började Tomas Nord med att konstatera att det vid upphandling av byggprojekt handlar om två logiker som möts - samhällets logik och byggindustrins affärslogik.
– I mitten finns beställaren som ska ta tillvara bådas intressen, säger Tomas Nord.
Han menar att det finns en mogen innovationskraft hos byggindustrin.
– Att då börja arbeta med ett nytt material är en utmaning för dem.
Forskarna har upptäckt en hel del skillnader mellan de tre kommunerna.
– I Skellefteå och Falun ligger strategierna mer på en visionsnivå medan man i Växjö redan 2012 satte tydliga mål om att 25 procent av de byggnader kommuner uppför ska ha en trästomme. De har nu utökat målet till 50 procent.
Växjö skiljer sig också från Falun och Skellefteå eftersom de under en längre tid haft en kontinuerlig tillväxt av bostäder.
– Därför finns det 6-7 medelstora byggföretag i Växjö som bygger åt kommunen och som skaffat sig kompetens när det gäller träbyggande. Nu när hela 50 procent av alla byggnader ska uppföras i trä ställer det också högre krav på dem. Detta visar att det går att lära upp en marknad.
Hos Falu kommun är kompetensen personbaserad medan den i Skellefteå är spridd inom flera förvaltningar.
– I Växjö har kompetensspridningen kommit längst. Där har den befästs i manualer och inte hos personer vilket underlättar för nya personer som ska arbeta med detta.
Falu håller nu på att ta fram en strategi.
– De har tittat mycket på Skellefteås träbyggnadsstrategi. Det är bra att kommunerna pratar med varandra.
Tomas passar också på att ge några råd till deltagarna.
– Skapa en tydlig strategi
– Sätt prislappar på projekttyper. Om det handlar om ett innovationsprojekt kan det ju kosta lite mer
– Utveckla den egna beställarkompetensen
– Vårda relationen med marknaden, vilket skapar en trygghet. Detta kan göras utan att man får problem med lagen om offentlig upphandling .
Efter Tomas Nords genomgång hölls en diskussion där en synpunkt som framfördes var att det borde läggas mer fokus på interiörer i träbyggnadstrategin. Detta skulle få stor betydelse för träindustrin i Västerbotten som idag omsätter 7,5 miljarder och sysselsätter 2 900 personer, varav 2000 arbetar i små industrier.
BioInnovation är en satsning med visionen att Sverige har ställt om till en bioekonomi 2050. Budgeten är planerad till 100 miljoner kronor. Satsningen finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas samt de intressenter från näringsliv, akademi, institut och offentlig sektor som deltar.
Målet är att öka förädlingsvärdet och konkurrenskraften i den svenska biobaserade sektorn genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att ta fram nya biobaserade material, produkter och tjänster.
I Växjö har kompetensspridningen kommit längst.