Enligt Ericssons presstalesman Fredrik Hallstan skedde de aktuella affärerna via ett system som gick under namnet Worldwide Commission Scheme. Detta hade byggts upp av Ericsson för att betala fristående handelsagenter som arbetade för att främja bolagets affärer runt om i världen.
Mutorna ska ha slussats via en så kallad målvakt i Monaco till politiker, generaler och höga statstjänstemän, enligt Ekot.
- Det var en korruptiv betalning som via den här målvakten skulle fördelas på personer som ingen skulle få veta vem det var, säger Liss-Olof Nenzell till radion.
Till stöd för detta har Ekot interna dokument från Ericsson, bland annat två betalningsordrar på totalt 116 miljoner kronor.
Men det var enligt Fredrik Hallstan helt enkelt betalningar för utfört arbete.
- Systemet avskaffades 2001 och vi använder inte längre handelsagenter, säger han till TT.
Fredrik Hallstan poängterar att Ericsson även på den här tiden hade tydliga regler om att korruption inte fick förekomma.
- Men vi kan aldrig säga säkert om den här agenten brutit mot det eller inte.
TT: Det låter ju som ett perfekt system om man vill betala ut mutor utan att de direkt kopplas till bolaget. Vilken kontroll hade ni över de här agenterna?
- Som jag sade, vi har avskaffat det här systemet med agenter. Och en av anledningarna var att det saknades transparens och sedan vill vi vara närmare våra kunder helt enkelt, säger Hallstan.
Affären med radarsystemet var viktig för Ericsson. Affären var värd över fyra miljarder kronor och Grekland var det första Natoland som köpte systemet.
Samtidigt pågår just nu en utredning i Grekland där en chef på försvarsdepartementet erkänt att han tagit emot över 100 miljoner kronor i mutor. En av dem han säger sig ha fått pengar från är Ericssons agent, uppger Ekot.
Mutbrottslagstiftningen skärptes 2012 vilket innebär att en företagsledning numera kan ställas till ansvar och straffas om till exempel en agent eller en dotterbolagschef betalat mutor och företaget inte vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga mutbrott. Har inga mutor betalats ut efter 2004 är fallen preskriberade.
Den tidigare ordföranden i Institutet mot mutor (IMM), professor Claes Sandgren, noterade tidigare i en debattartikel behovet av närgången granskning av snart sagt alla större företag som exporterar eller investerar utomlands. De svenska företagen är i hög grad inriktade på länder med svårartad korruption, enligt Sandgren.
Helena Sundén, generalsekreterare vid Institutionen mot mutor (IMM), vill inte kommentera fallet med Ericsson i detalj men säger:
- Grekland är ett land med stora problem med korruption. Det finns vissa länder där korruption är vardag och i de länderna finns många svenska företag. Vi måste inse att det är en vardag som även svenska företag möter.
TT: Hur pass medvetna är svenska företag?
- Jag uppfattar att medvetenheten kring detta har ökat. Tidigare var det så att man tog seden dit man kom.
Helena Sundén säger att man vid IMM dagligen får samtal från svenska företag kring ärenden som rör mutor och bestickning.
- Det finns en stor utmaning för svenska företaget i att stötta sina anställda och verkligen tala om för sina agenter, "Här dras gränsen, det är inte acceptabelt att betala mutor", då finns risken att dömas för vårdslöshet mot finansiering av mutbrott.