Vår kära mamma Elsa Löfroth, Burträsk, somnade in på morgonen 22 juni, 74 år gammal.
Elsa, som var dotter till Nanny och Karl-Efraim Lindberg, föddes 1942. Hon var yngst i en barnaskara på 16 barn. Vår mormor Nanny har berättat att hon kom som en riktig liten solstråle, då många av de äldre syskonen redan hade flyttat hemifrån.
Elsa växte upp på "Kammen" i Burträsk och lärde sig snabbt att läsa och skriva. Hon fick därför hoppa över första klass och hamnade i klassen med de barn som var ett år äldre. Där gick bland annat en gosse vid namn Karl-Olaf Löfroth. Åren gick och Elsa och Kalle blev så småningom ett par.
De gifte sig 1964 och fick tre barn tillsammans.
1971 byggde de hus på Ängsgatan i Burträsk, ett stenkast från Elsas barndomshem.
I juni 1998 blev Elsa änka.
Vår mamma Elsa hade många strängar på sin lyra. Hon var mycket musikalisk, spelade orgel och keyboard och var under många år en tonsäker alt i kören Gammbyssa.
Hon var också konstnärligt lagd, duktig på att teckna, gick kurser i keramik, för att inte tala om hennes handarbeten. Tillsammans med väninnorna i syjuntan har det virkats och broderats dukar, stickats barnkläder och vantar med egenpåhittade vackra mönster.
De som besökt mammas trädgård vet hur mycket hon älskade att påta där och hur hon fick perenner, buskar och trädgårdsland att växa och prunka. Det är nog många som lite avundsjukt sneglat på hennes blommor och sett hur gräset bokstavligen var lite grönare på hennes sida.
Elsas goda språkkunskaper kom väl till pass under de resor hon gjorde. Bland annat åkte hon och pappa ett par gånger till Västindien, som enligt de båda var paradiset på jorden. Tillsammans med körkamraterna i Gammbyssa bar det av till såväl Italien som Wales och med barn och barnbarn har hon gjort både utlandsresor och semestertripper i Sverige.
De fyra barnbarnen skänkte henne mycket glädje. Hon skämde bort dem med mycket kärlek, sånger, hemstickade sockar och världens godaste köttbullar. De har i sin tur alltid haft mormor på en särskild plats i sina hjärtan.
Mamma var godhjärtad och omtänksam. Hon glömde aldrig en födelsedag eller namnsdag och med tanke på hennes stora släkt och bekantskapskrets blev det ett antal bemärkelsedagar att komma ihåg.
Hon hade glimten i ögat, positivt lagd och hade ofta någon kvickhet att komma med. Hon lyste upp många tillställningar med en historia och sitt glada skratt.
Under många år jobbade Elsa på Burträskgårdarna där hon trivdes gott och var omtyckt av såväl arbetskamrater som patienter och deras anhöriga. Med sin värme gentemot alla hon mötte fick hon det talande smeknamnet "Mamma-Elsa".
De sista åren kämpade mamma med Parkinsons sjukdom. Hon bodde ändå länge kvar i sitt hus och fann glädje i sin trädgård, släkt och vänner, böcker, korsord och hunden Doris.
Den sista tiden tillbringade hon på Heden i Burträsk omgiven av en fantastiskt fin personal, varav några var hennes tidigare arbetskamrater. Slutligen var mamma dock tvungen att ge efter för "den där Parkinson" som hon själv uttryckte det.
Vi är många som kommer att minnas och sakna henne.
Barnen Anita, Anna-Carin och Patrik