Konjunkturinstitutet räknar med att man behöver skjuta till mer pengar till den offentliga sektorn för att upprätthålla välfärden kommande år.
- Regeringen är lite mer optimistisk om den makroekonomiska utvecklingen än vad vi är, men det är inte några stora skillnader, säger KI:s generaldirektör Mats Dillén.
- Men det som är en ganska stor skillnad gäller utvecklingen av de offentliga finanserna.
I KI:s prognos kan Sverige nå överskottsmålet om drygt 1 procent i finansiellt sparande med oförändrad standard i den offentliga sektorn 2018 genom "ganska stora skattehöjningar", säger Dillén.
- Men regeringen når upp till överskottsmålet genom en ganska stor nedgång i de offentliga utgifterna som andel av BNP. De har en svag utveckling av den offentliga konsumtionen, det vill säga vård, skola och omsorg. Då kan man ställa sig frågan vilken standardutveckling i den offentliga sektorn som är förenlig med en så pass snabb minskning.
Mats Dillén pekar också på att regeringen inte räknat med att transfereringar som a-kassan och andra ersättningar ska följa inkomstutvecklingen.
Karl-Erik Olsson, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund (SPF), ser inga ljuspunkter för pensionärerna i vårbudgeten.
"Bara under 2014 beräknas ett pensionärshushåll ha 500 kronor mindre i plånboken varje månad, samtidigt som lönerna ökar. Han skriver vidare:
"Finansministern brukar ju använda vädermetaforer för att beskriva läget i ekonomin, vi från SPF kan då konstatera att det blir en fortsatt pinande snålblåst för pensionärerna även efter vårbudgeten".
Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tycker att de både prognosmässigt och reformmässigt är en ganska förutsägbar budget. Sverige behöver bygga styrka långsiktigt i ekonomin, genom exempelvis satsningar på infrastruktur, tror Bergqvist.
- Sedan behövs det mer satsningar på skola och arbetsmarknad. Det är fortfarande en dyster prognos för arbetsmarknaden, det tar väldigt lång tid att få ned arbetslösheten.
LO lyfter fram en höjning av a-kassan som en åtgärd regeringen borde ha prioriterat i budgeten.
- Det är tolv år sedan taket höjdes i a-kassan. Så länge a-kassan är så här låg kommer den naturliga omställningen i arbetskraften vara noll. Man vågar inte byta jobb i dag, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till TT.
Han tycker att det är "minst sagt anmärkningsvärt" att regeringens budget inte innehöll konkreta förslag på hur arbetslösheten ska sänkas, och pekar bland annat på diskrepansen mellan lediga jobb och de arbetssökandes kompetens.
- Det är vaga skrivningar men inga skarpa förslag. Så länge regeringen inte ökar farten i ekonomin, så länge kommer vi att dras med denna höga arbetslöshet, säger han.
Akademikerförbundens centralorganisation Saco efterlyser tydligare besked från regeringen i "de avgörande vägvalen". För mycket fokus ligger på vem som snabbast ska nå överskottsmålet, Moderaterna eller Socialdemokraterna, anser Saco.
"Valdebatten borde handla vad som ska göras åt bristerna i den så kallade välfärden", skriver Sacos ordförande Göran Arrius i en kommentar, och räknar bland annat upp vårdköer, den dåliga järnvägen och långtidsarbetslösa ungdomar.
Att regeringen föreslår satsningar på utbildning, jobb, företagande och infrastruktur är bra, anser TCO.
"Men en höjning av taket i a-kassan borde ha funnits med i budgeten.
Intresseorganisationen Svenskt Näringsliv pekar i en kommentar till budgeten på att resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt.
"I höstens budget är det viktigt att regeringen har ett tydligt fokus på företagande och tillväxt, därför är det välkommet att man föreslår att minska företagens kostnader för sjukfrånvaron. Rent allmänt behöver regelförenklingsarbetet få en nystart i höst", skriver chefsekonom Ann Öberg.