Inte ett enda jobb inom de statliga affärsverken är utlokaliserat till Skellefteå. För 20 år sedan fanns det 208 jobb inom denna sektor i kommunen. ”Det är givetvis en statistik som är dyster, vi måste vara självkritiska, vi har inte gjort tillräckligt för att locka hit jobb inom denna sektor”.
Det konstaterar kommunalrådet Lorents Burman som blir en aning förvånad över den dystra statistiken när det handlar om statliga jobb i Skellefteå. Att 1000 arbetstillfällen försvunnit på 20 år inom den statliga sektorn gör givetvis politikerna bekymrade. "Jobben behövs" Kommunalrådet Lorents Burman och oppositionsrådet är eniga om att ska Skellefteå kommun växa måste det till fler arbetstillfällen inom den statliga sektorn. – Framförallt då vi vill växa till 80 000 invånare år 2030. Fler akademikerjobb behövs till kommunen.
Kalla fakta är att de statliga affärsverken helt lyser med sin frånvaro i Skellefteå. Tittar man på statligt ägda företag och organisationer så fanns det 1994 1 492 arbetstillfällen inom denna sektor i Skellefteå. År 2014 handlade det om 587 jobb.
Kikar man däremot på statlig förvaltning är bilden en aning annorlunda. Inom denna sektor har faktiskt fler arbetstillfällen skapats. Från 677 jobb år 1994 till att år 2014 handla om 839 jobb.
Sammantaget är bilden dyster erkänner Lorents Burman och han idkar självkritik.
– Vi har som kommun gjort för lite vad gäller uppvaktningar och påstötningar mot statsmakterna. Regementsorter har historiskt sett haft det lättare att ”ragga” utlokaliserade jobb. Men allt går inte att skylla på att vi inte haft något regemente.
Lorents fortsätter:
– Här i vår region har vi ju fått slåss för att behålla de statliga jobb vi har. Nu hoppas jag på en förändring från den nuvarande regeringen. Tydliga signaler kommer från civilministern Ardalan Shekarabi att utlokaliseringar ska ske och då ska vi hålla oss framme. Jag har själv fört samtal med ministern om detta och att vi i Skellefteå är i stort behov av denna typ av arbetstillfällen.
Det förra kommunalrådet Bert Öhlund anser också att kommunen borde ha gjort mer.
– Framförallt borde vi haft en bättre omvärldsbevakning. När vi får nys om att utlokaliseringar är aktuella så måste man direkt hugga och visa att Skellefteå är en bra ort för lokalisering.
Bert Öhlund konstaterar att det inte alltid varit lätt att agera mot statsmakterna.
– Skellefteå är en rik kommun, många andra kommuner har hittat bra argument i sin utsatthet. Men visst måste vi vara självkritiska.
Förekom det då under Bert Öhlund tid som ledande politiker att statsmakterna uppvaktades med krav och önskemål om utlokalisering av statliga jobb.
– Under en period skulle ett nytt stort fängelse byggas och då var vi på tårna. Någon sådan etablering blev det dock aldrig här.
Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök, Moderaterna, anser också att kommunen måste vara mer på hugget när det gäller statliga jobb.
– Ett exempel där vi inte agerade nog kraftfullt var då Migrationsdomstolen hamnade i Boden för några år sedan. Vad gäller den etableringen skulle vi ha handlat mer kraftfullt.
Andreas Löwenhöök anser också att skulle omvärldsbevakningen vara bättre finns det större chanser att agera i ett tidigt skede.
– Bekymren är stora som det ser ut nu. Det kan vara så att en familj vill flytta till Skellefteå, den ena parten får exempelvis arbete som civilingenjör och den andra parten är akademiskt utbildad för jobb inom statlig sektor. En sådan familj kan tvingas välja bort Skellefteå om de går i flyttankar, det blir bara den ena hälften som får arbete inom det man är utbildad för.
Skellefteå kommun skickade in en ansökan på 30 rader. Det räckte inte långt, de uppemot 50 jobben vid migrationsdomstolen hamnade i Norrbotten. Dragkampen om den nya migrationsdomstolen, som etablerades för några år sedan, är ett av ytterst få exempel där Skellefteå kommun agerat för statliga jobb. Dragkampen var hård mellan landets kommuner, många uppvaktningar skedde, dock inte från Skellefteå.
En kontakt skedde med dåvarande migrationsministern Tobias Billström, dock utan resultat. När Norran skrev om ”fallet” med migrationsdomstolen utlovade dåvarande kommunalrådet Bert Öhlund att kommunen skulle agera kraftfullare mot statsmakterna vad gäller utlokaliseringar av statliga jobb.
Ett annat exempel där Skellefteå kommun agerade sent, eller knappast alls, handlar om larmcentralen inom SOS som försvann. Någon påstötning från kommunen för att ha kvar larmcentralen på orten skedde aldrig.
Finns det någon handlingsplan för att "ragga" statliga jobb till Skellefteå? Svaret från näringslivschefen Bengt Ivansson är – nej det gör det inte. När Bengt Ivansson får veta fakta på bordet hur det ser ut med statliga jobb i Skellefteå kommun så blir han en aning chockad. Självkritik Näringslivschefen Bengt Ivansson är på samma sätt som politikerna självkritisk. "Mer måste göras för att "ragga" statliga jobb till Skellefteå kommun". – Är det så illa. Givetvis är det en stor brist att vi har så få akademikerjobb i kommunen, framförallt med tanke på visionen om 80 000 invånare fram till 2030.
Bengt Ivansson är liksom politikerna självkritisk. Inga direkta uppvaktningar har heller skett när det handlar om utlokaliseringar.
– Vi har ju främst fokus på företagsetableringar. Det är en brist att vi inte lobbar hårdare mot statsmakterna.
Bengt Ivansson säger till Norran att näringslivskontoret nu ska fokusera mera kring problematiken att så få statliga jobb finns.
– En handlingsplan måste tas fram och omvärldsbevakningen måste förbättras, helt klart.
Mats Ekman