Enligt finansdepartementet kostar det 280 miljoner kronor att avskaffa skatten helt, inte bara den del som faller på dagspressen.
- Då har man kommit fram till att åtgärder som stärker sysselsättningen väger tyngre, säger statssekreterare Mikael Lundholm.
Riksdagen gav för mer än tio år sedan regeringen en beställning med innebörden att ta bort reklamskatten. Men vare sig den tidigare S-regeringen eller den, sedan 2006, borgerliga regeringen har gjort så mycket åt det. Mindre ändringar har genomförts.
I en debattartikel i Dagens Nyheter driver elva chefredaktörer för både rikstidningar och landsortspress på för att regeringen ska göra slag i saken.
Som ömmande skäl anges det ekonomiskt pressade läget för dagspressen och tidningars roll för demokratin. Upplagor och annonsintäkter har i många fall rasat i konkurrensen med nätannonsering, sociala medier och problem med att ta betalt för annonser och journalistik på nätet.
Det är också orättvist, hävdar de, att reklam i dagstidningar omfattas men inte i radio, tv eller på nätet.
"I kampen om annonskronorna missgynnar den (reklamskatten, reds anm) till förmån för globala aktörer som Facebook och Google", skriver chefredaktörerna i artikeln.
På ett seminarium om det ekonomiska läget i dagspressen i riksdagen uttryckte flera ledamöter stark oro över utvecklingen och de följder den kan få för det demokratiska samtalet.
Men statssekreterare Mikael Lundholm hos finansminister Anders Borg säger att ett avskaffande av reklamskatten hänger, förutom på att åtgärder som antas öka sysselsättningen hittills vägt tyngre, också på det ekonomiska läget i stort. Och det är, enligt Lundholm, just nu besvärligt.
- Det handlar ju också om att, i slutändan, säkra skatteintäkter för att finansiera välfärden, säger Lundholm.
Han säger dock att det kan finnas anledning att diskutera skillnader som innebär att viss reklam omfattas av skatten medan annan inte gör det.