Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea Markets, menar att det måste till drastiska grepp för att få fart på integrationen av nyanlända i Sverige.
– Låt statsskulden stiga från 40 till 60 procent av BNP. Då skulle staten kunna använda 850 miljarder kronor, bland annat till att förbättra utbildningen av de nyanlända så att de lättare kommer in i det svenska samhället, säger han.
Andreas Wallström var i tisdags på besök i Skellefteå för att möta Nordeas kunder och på kvällen hölls också ett rundabordsamtal på Stiftsgården med bland annat företagsledare och politiker.
Han är väl förtrogen med regionen eftersom frun Monika kommer från Arjeplog.
– Vi har en stuga i Noppi där vi är ganska ofta.
Familjen har också själva blivit djupt engagerade i integrationsproblematiken.
– Genom att bli familjehem för en flicka från Somalia har vi sett vilka stora utmaningar hon står inför.
Han förordar en drastisk lösning för att få loss mer pengar till utbildning av nyanlända genom att öka statsskulden.
– Vi måste satsa hårt på integrationen. Det handlar om att ta hand om det humankapital som vi nu fått tillgång till i Sverige. Om vi inte gör det på ett bra sätt får vi ett alltmer segregerat samhälle.
Andreas menar att pengarna bland annat kunde användas för att få loss resurser så att lärare och studenter får möjlighet att arbeta med utbildning av nyanlända under sommarlovet.
När det gäller den svenska ekonomin konstaterar Andreas att den svenska exporten varit överraskande svag under första halvåret.
– Handeln i världen har helt enkelt stagnerat och det gäller speciellt för Kina. Det är främst den svenska varuexporten som varit svag medan tjänsteexporten gått betydligt bättre. Tjänsteexporten står för en tredjedel av svensk export.
Han förväntar sig att bostadspriserna kommer att stabiliseras på grund av stillastående räntor och amorteringskrav. Andreas tror också att bostadsinvesteringarna fortsätter att öka.
Inflationen faller och han är ganska säker på att Riksbanken kommer att svara med lägre ränta.
– 2011 sade riksbankchefen att han trodde att reporäntan skulle ligga mellan 0 och 7 procent. Då kunde nog ingen drömma om att den skulle hamna på -0,5 procent.
När det gäller "Brexit-soppan", som Andreas Wallström kallar den, menar han att Bremain fortfarande är ett högst möjligt utfall.
– Jag skulle inte bli förvånad om vi får se en ny folkomröstning om några år där resultatet blir att Storbritannien ska vara med i EU, säger han.
Det han nu förväntar sig efter att Trump valts till president i USA är att det blir starka reaktioner från marknaden, bland annat lägre börs och även lägre räntor.
– Möjligen kan dollarn bli starkare.
Han förväntar sig också en expansiv finanspolitik i USA och en rekonstruktion av statsskulden.
Trump har aviserat 45 procent högre importtariffer för Kina och 35 procent för Mexico.
– Vilket kommer att leda till högre inflation, avslutar Andreas Wallström.