På en pressträff i dag lyfter Borg fram att det övergripande temat i budgeten är en lite stabilare återhämtning. Han säger samtidigt att "risken för Sverige att råka illa ut vid nästa lågkonjunktur är större".
- Vi måste vara mer kärva i våra budskap och mer försiktiga i den ekonomiska politiken.
Inför vårbudgeten har regeringen skrapat ihop ett reformutrymme på nästan sju miljarder kronor för 2015 genom att avisera höjd skatt på alkohol- och tobak, höjd fordonsskatt och minskad avdragsrätt för privat pensionssparande. De pengarna betalar vallöften om framförallt skolan och lärarsatsningar, men även till exempel cancervård och lägre sjuklönekostnader för småföretag.
Priset på ett paket cigaretter beräknas bli 1,36 kronor högre och priset på en dosa snus, 24 gram, beräknas bli 2,54 kronor dyrare. Punktskatten på snus ökar därmed med 22 procent. De föreslagna skattehöjningarna på tobak väntas öka skatteintäkterna med 0,79 miljarder kronor.
Skattehöjningen på alkohol beräknas leda till att prislappen på en flaska vin som i dag kostar 59 kronor blir 60,95 kronor. Priset på en flaska sprit på 70 centiliter, som i dag kostar 188 kronor hamnar på 189,65 kronor. En flaska öl som i dag kostar 16 kronor ökar till 16,53 kronor. De föreslagna skattehöjningarna på alkohol väntas öka skatteintäkterna med 0,76 miljarder kronor.
För merparten av fordonsägarna höjs fordonsskatten med mellan 100 kronor och 800 kronor per år beroende på hur mycket koldioxid bilarna släpper ut. Skattehöjningen bedöms öka skatteintäkterna med 1,49 miljarder kronor 2015.
Regeringen aviserar också höjningar av avgifter hos Centrala studiestödsnämnden, CSN. För den som inte betalar studielånsinbetalningarna i tid vill man höja påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor. I vårpropositionen understryks att båda avgifterna bara berör de som börjat betala tillbaka sina studielån och normalt inte aktiva studerande.
Regeringen föreslår också i vårändringsbudgeten, som gäller för budgeten 2014, att anslaget för migration ökas med 2,7 miljarder kronor till 12,6 miljarder. Det beror på ökat antal asylsökande. För att finansiera det tas 866 miljoner från anslaget för bistånd.
Ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande ökas också på med 90 miljoner kronor.
I debattartikeln i DN skriver Anders Borg att Sveriges BNP väntas öka med 2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år. Han varnar dock för "betydande risk" för en svagare utveckling, trots att den globala lågkonjunkturen väntas klinga av.
Till riskfaktorerna som Borg ser framför sig hör osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan att stötta det vid en kris.
De geopolitiska riskerna har ökat i och med den rysk-ukrainska konflikten, enligt Borg. Han räknar med att det främst slår mot rysk ekonomi, som i sin tur kan slå mot Finland och därigenom indirekt mot Sverige. För svensk del visar stresstester att en minskad finsk export till Ryssland skulle kunna dra ned svensk tillväxt med några tiondelars procentenheter, enligt Borg.
- Det är en viktig geopolitisk risk, men den är svår att bedöma, säger Borg.
Jämfört med övriga Europa ligger Sverige högt upp i tillväxtligan, enligt Borg. Det är rimligt att tro att arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar, enligt finansministern. Det är enligt Borg centralt att komma tillbaka till en procents överskott i de offentliga finanserna, men inte så att den tröga återhämtningen knäcks.
Anders Borg upprepar sitt mantra om att alla satsningar kommer att finansieras krona för krona, i takt med att återhämtningen stabiliseras och en ny fas med överskott i de offentliga finanserna inleds. "Den högre BNP-tillväxten förväntas leda till att sysselsättningen ökar i en något högre takt än arbetskraften 2014 och 2015. Arbetslösheten minskar gradvis", skriver departementet i vårpropositionen. "Löneökningarna blir återhållna 2014 och inflationen låg. Penningpolitiken antas vara fortsatt expansiv".
Borg gör klart att han åter vill bygga upp vad han kallar "skyddsvallarna runt svensk ekonomi och återvända till överskott".
"Det är avgörande för att vi också vid nästa kris ska kunna värna jobb och välfärd. Som en liten och öppen ekonomi är vi ständigt sårbara för ekonomiska orkaner som sveper över världen", skriver finansministern.
Kraven på skyddsvallar förstärks, enligt Borg, av att Sverige har ett av Europas största banksystem och högt skuldsatta hushåll.
Arbetslösheten kommer enligt regeringens bedömning att bli 7,7 procent i år och 7,3 procent nästa år. Sedan sjunker den med några tiondelar per år för att 2018 komma ner till 5,9 procent. Sysselsättningen väntas öka med 1,2 procent per år fram till 2016.
Enligt prognosen når den offentliga sektorn ett överskott på 0,2 procent 2016 som sedan växer till 1,2 procent av BNP 2018. Till och med 2015 kommer alltså staten behöva låna pengar.
Före slutet av april ska Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartier lägga fram sina alternativ till riktlinjer för den ekonomiska politiken.