I en debattartikel i DN skriver han att Sveriges BNP väntas öka med 2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år.
Borg varnar dock för "betydande risk" för en svagare utveckling, trots att den globala lågkonjunkturen väntas klinga av.
Till riskfaktorerna som Borg ser framför sig hör osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan att stötta det vid en kris.
"Utvecklingen kan även väsentligt försvagas om situationen i Ukraina allvarligt skulle förvärras", skriver finansministern i DN.
En vårproposition innehåller vanligen inga förslag om konkreta satsningar. Den brukar däremot tala om vad regeringens riktlinjer för den framtida politiken är. Dessutom presenteras siffror för hur mycket regeringen vill satsa på varje område under kommande budgetår. Det innebär att dagens vårbudget ger en fingervisning om vad regeringen vill göra 2015, om den får sitta kvar efter valet.
Borg gör i DN klart att han åter vill bygga upp vad han kallar "skyddsvallarna runt svensk ekonomi och återvända till överskott".
"Det är avgörande för att vi också vid nästa kris ska kunna värna jobb och välfärd. Som en liten och öppen ekonomi är vi ständigt sårbara för ekonomiska orkaner som sveper över världen", skriver finansministern.
Kraven på skyddsvallar förstärks, enligt Borg, av att Sverige har ett av Europas största banksystem och högt skuldsatta hushåll.
Han tar det till intäkt för att överskottsmålet ska ligga fast under nästa mandatperiod och för att överskottet ska vara över 1 procent "när resursutnyttjandet går mot balans 2018".
Borg skriver att Sverige tillsammans med Nederländerna nu har högst sysselsättningsgrad i hela EU. Antalet sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla jämförbara länder och är över 250 000 fler i dag jämfört med 2006.
Tillsammans med Alliansens ekonomisk-politiska talespersoner Anna Kinberg Batra (M), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C) och Anders Sellström (KD), skriver Borg i en debattartikel i Dagens industri att utanförskapet bedöms minska ytterligare. Enligt de fem handlar det om fler än 80 000 personer under perioden 2014-2018.
I debattartikeln i Dagens Nyheter ger Borg besked om att regeringens satsningar ökar successivt från 5 miljarder kronor 2015 till 8 miljarder kronor 2018.
"De finansieras krona för krona med bland annat höjd skatt på alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning av avdraget för privat pensionssparande som från och med 2016 slopas helt", skriver finansministern i DN.
I Dagens industri gör han och de andra alliansföreträdarna klart att kravet på att reformer i närtid ska vara fullt finansierade är till för att kunna bygga upp balans, överskott och skyddsvallar.
"Vi är samtidigt tydliga med att det inte är aktuellt att höja skatten på arbete, eftersom det skulle innebära att färre får jobb. Starka skyddsvallar kan inte vila på sämre förutsättningar för fler i arbete. I stället fokuserar våra reformer på fler jobb och mer kunskap i skolan", skriver Borg, Kinberg Batra, Hamilton, Åsling och Sellström.
Bland reformer som de fem alliansföreträdarna utlovar hör att "se över skattereglerna för att förbättra villkoren för företagande och entreprenörskap, undersöka hur vi kan göra det enklare att starta företag och se över hur vi kan förbättra de statliga insatserna för företagande".
Före slutet av april ska Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartier lägga fram sina alternativ till riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Alliansföreträdarna konstaterar att det i dag bara är 158 dagar kvar till valet och konfliktytorna i svensk politik blir allt tydligare. De ställer sin egen linje och politik i kontrast till Socialdemokraternas "budgethål på över 10 miljarder kronor".
De skriver att S "hittills varit avvisande till att ge besked om hur de ställer sig till Miljöpartiets och Vänsterpartiets krav. De betydande skillnader som finns mellan de rödgröna partierna lägger grunden för en splittringsregering som inte kommer att kunna leverera vare sig jobb eller starka offentliga finanser", skriver Borg, Kinberg Batra, Hamilton, Åsling och Sellström i Dagens industri.