Godsterminalen i Bastuträsk invigdes hösten 2012 och har haft en stark utveckling sedan dess. Trafiken har ökat mycket på kort tid och nu pågår planeringen för ett andra lastspår som ska stå klart till sommaren.
Per Rud-Petersen tror att det finns flera förklaringar till att verksamheten vuxit så snabbt. En är det goda läget mitt på stambanan, en annan är en kostnadseffektiv hantering med eldrivna lok.
– Sedan jagar också stora företag som SCA och Holmen en grön profil, säger han.
Godset består till största delen av massaved och klentimmer som avverkats i skogarna mellan Vindelälven och Skellefteälven och fraktats hit med lastbil.
Efter omlastning till tåg körs virket vidare till pappersbruk, massafabriker och sågverk i Karlsborg, Piteå, Munksund, Sundsvall och Lövholmen.
Tanken har hela tiden varit att terminalen även ska hantera annat gods än timmer och det är en målsättning som finns kvar. På området finns även stora ytor som går att ta i anspråk.
– Vi skulle till exempel kunna köra vanligt gods, flis och torv. Men då måste företagen lära sig hur man nyttjar terminalen, säger Per Rud-Petersen.
Samtidigt gäller det att återskapa förtroendet för järnvägen. De senaste årens svarta rubriker om urspårningar, förseningar och bristande underhåll har gjort att många inte längre litar på järnvägen och det drabbar även godstrafiken.
Per Rud-Petersen konstaterar att infrastruktur går hand i hand med utveckling och han vill se en rejäl satsning på underhållet av stambanan.
Visst vore även Norrbotniabanan positiv, men med tanke på kostnaden och den tid det tog att bygga Botniabanan tror han att det är mer realistiskt att förbättra de järnvägar som finns:
– Varför inte satsa på att rusta upp det vi har? Stambanan är livsnerven här.
Varför inte satsa på att rusta upp det vi har? Stambanan är livsnerven här.