Regeringen avsätter nästan 2 miljarder kronor till och med år 2018 till lokala investeringar som kan bidra till att minska växthusgasutsläppen.
– Vi fick in 17 ansökningar i Västerbotten under den första ansökningsomgången. Klimatinvesteringar inom allt från ladd-infrastruktur för elbilar, energieffektiviseringar i fastigheter till lösningar för att lagra el från solceller i batterier, säger Elin Söderberg, ansvarig för Klimatklivet på Länsstyrelsen i Västerbotten.
I den första beslutsomgången som nu är avklarad har Naturvårdsverket, utifrån underlag från bland annat länsstyrelserna, fördelat 30 miljoner kronor till 24 projekt. Ytterligare 77 miljoner ska fördelas inom de närmaste veckorna. Alla utom privatpersoner har haft möjlighet att söka, till exempel kommuner, företag, skolor, organisationer eller regioner.
– Beviljas man inte stöd i denna sökomgång, men uppfyller kraven för stöd, kan man välja att stå kvar med sin ansökan till kommande sökomgångar, berättar Elin Söderberg,
– Tillsammans med de som får pengar från Klimatklivet gör vi angelägna satsningar för klimatet. Merparten av investeringarna görs av de som genomför åtgärderna. Vi investerar i det som ger mest klimatnytta, säger Nanna Wikholm, samordnare för Klimatklivet på Naturvårdsverket.
Stöden har fördelats efter målet störst utsläppsminskning, preciserat som största minskning av växthusgasutsläppen under åtgärdens livslängd i förhållande till investeringens storlek. Totalt har Naturvårdsverket hittills tagit beslut om medfinansiering genom Klimatklivet med nästan 123,5 miljoner kronor vilket kommer leda till utsläppsminskningar med 41 740 ton koldioxidekvivalenter (CO2eq) per år.
Fram till den 15 november finns ytterligare en möjlighet att söka pengar från klimatklivet. Därefter ska ytterligare 600 miljoner kronor fördelas årligen fram till och med 2018. Åtgärder som kan få stöd är konkreta klimatåtgärder inom till exempel transport, livsmedel, bostad, stadsbyggnad och energi. Det kan till exempel vara insatser för att byta trafikslag och utbyggnad av laddinfrastruktur, satsningar på förnybar energi, effektivare energianvändning inom industrin och åtgärder för minskade utsläpp inom jordbruket.