”I handlingsplanen står inte ord om de anställda, det är ju ändå deras arbetsmiljö”, säger Marit Holmgren, verksamhetschef vid hälsocentralen i Byske som dagligen brottas med att hålla den skyhöga värmen nere.
Personalen på hälsocentralen i Byske har under flera veckor arbetat i en extremt hög inomhustemperatur.
”Ja, vad ska vi säga … det är 29 grader på morgonen när vi anländer. Det är klart att både vi och patienterna påverkas”, säger Marit Holmgren.
Personalen antecknar inomhustemperaturen flera gånger/dag.
Ambulansintaget står med vidöppna dörrar, likaså fönster ut till altanen. På skrivborden står petflaskor fyllda med fryst vatten och i fikarummet serveras melon. Den tryckande värmen är emellertid påtaglig när Norran kliver in i väntrummet på Byske hälsocentral på onsdagseftermiddagen.
– Ja, vad ska vi säga … det är 29 grader på morgonen när vi anländer. Det är klart att både vi och patienterna påverkas. Mot eftermiddagen börjar vi känna oss trötta och okoncentrerade, igår hade vi en undersköterska som var svimfärdig, säger Marit Holmgren, verksamhetschef vid hälsocentralen i Byske.
Fastighetschef: ”Vi gör allt vi kan men situationen är extrem””Illamående och huvudvärk”
Torsdagens regnskurar har tillfälligt medfört lite svalka. Men SMHI:s varning för höga temperaturer ligger kvar. Inomhusvärmen blir då snabbt påtaglig. Inte minst i äldre stenhus, vilket är fallet för exempelvis Byske, Lövånger och Burträsk vårdcentraler.
Ja, vad ska vi säga … det är 29 grader på morgonen när vi anländer. Det är klart att både vi och patienterna påverkas. Mot eftermiddagen börjar vi känna oss trötta och okoncentrerade, igår hade vi en undersköterska som var svimfärdig.
För att ventilationen ska fungera optimalt, och av säkerhetsskäl, ska dörrar och fönster egentligen hållas stängda.
– Det är omöjligt, vi försöker ha det så på förmiddagen. Men efter lunch måste vi öppna, det blir olidligt annars, säger Marit Holmgren.
En enda fläkt
De har en fläkt på mottagningen. Den står i laboratorierummet. AC saknas helt. Att inhandla fler fläktar och AC har visat sig svårt då det varit slutsålt på många håll. Förutom den allmänna tröttheten och koncentrationssvårigheter har personal även fått huvudvärk och känt av illamående, fortsätter Marit Holmgren. Hon har bland annat reagerat på bristen på information från landstinget centralt.
– Vi har en handlingsplan för värmebölja och jag har läst den. Vi gör allt vi kan för att underlätta för patienterna och hålla väntetider korta. Vi erbjuder också vatten. Men i handlingsplanen står inte ett ord om de anställda, det är ändå deras arbetsmiljö, säger hon.
”Ingen respons”
Även hälsocentralen i Lövånger, som upplever liknande problem, har kommunicerat med kommunen om lokalernas innetemperatur. Läkaren Lis-Marie Hellman berättar att de åtminstone har fläktar och ett par ”muskedunder” till portabla AC-aggregat. Men någon större skillnad gör det inte.
– Svaret vi fått från fastighetsägaren är att de inget kan göra. Vi har frågat om vi åtminstone kan låta ventilationen gå under natten för att få in svalare luft. Men vi får ingen respons, säger hon.
Hur påverkas personal och patienter?
– De tycker att det är förfärligt varmt, vi hade nyligen en patient som höll på att svimma. Många mår ju inte bra då de anländer hit och värmen gör det inte bättre, säger Lis-Marie Hellman.
Emanuel Mattsson, enhetschef för driftenhet Norr på kommunen, beklagar att Lövånger hälsocentral inte fått återkoppling.
Finns risk att fler hyresgäster faller mellan stolarna på grund av semestertider?
– Nej, det tror jag inte. Det här var ett olycksfall helt enkelt, den mänskliga faktorn. De har fått svar nu. Tyvärr hade vi ett tekniskt problem som gjorde det svårt att lösa ventilationen enligt deras önskemål, men nu jobbar vi på att lösa det så att nattkyla kan tas in även på helger, säger han.
De säger att vår ventilation fungerar som den ska. Men det pumpas bara in varm luft i lokalerna, det måste bli en förhandling om hur ventilationen kan förbättras.
Skulle värmeböljan hålla i sig riskerar landstinget patientsäkerhetsrisker, säger Marit Holmgren. Även Byske hälsocentral har kommunicerat med fastighetsägaren, Skebo i deras fall.
– De säger att vår ventilation fungerar som den ska. Men det pumpas bara in varm luft i lokalerna, det måste bli en förhandling om hur ventilationen kan förbättras. Lokalerna måste ju fungera även under varma somrar, säger hon.
Peter Sjöstedt, tillförordnad primärvårdschef i Västerbottens landsting, säger att han inte fått några signaler om patientsäkerhetsrisker på grund av värmen.
– I dialog med ledningarna på ett antal av våra hälsocentraler har jag fått bilden att vi inte ser någon tydlig trend vad gäller värmerelaterade problem hos patienterna, inte mer än vad vi brukar se. Men jag vet att många anställda upplever värmen som väldigt påfrestande, säger han.
Temperaturer på närmare 30 grader i flera veckor. Är det en acceptabel arbetsmiljö?
– Det är så klart inte optimalt. Vi har planer för att hantera värmen, men när det blir så här extremt är det svårt med de fastigheter vi har. Efter varje sommar gör vi en utvärdering av hur verksamheten fungerat, då kommer vi se över den här extrema situationen och fundera på hur vi bättre kan möta varma somrar.
En verksamhetschef reagerar på att handlingsplanen för värmebölja inte tar ställning till personalens arbetsmiljö.
– Jag hade faktiskt inte reflekterat över det, men det kan stämma och är i så fall något vi kan se över vid en utvärdering.
Fastighetschefen säger att man redan gör allt man kan. Ändå är det varmt.
– Jag har den största förståelse för att situationen upplevs frustrerande. Vi måste helt enkelt fortsätta försöka hitta olika lokala lösningar, och där är det ledningen lokalt som har bäst insyn i vad som kan funka. Men behöver man hjälp så bidrar vi naturligtvis från centralt håll så gott vi bara kan, säger Peter Sjöstedt.