Marit Jakobsson har koll på porslinet. Koppen närmast kameran är en "Eva" från Gustavsberg.
De var på väg mot kammare 10 A. När kammardörrens lås äntligen låtit sig lirkas upp tände var och en sin egen ficklamps-app och lät ljuskäglorna spela över stockväggarna därinne. Att det var så mörkt berodde på att fönsterluckorna var stängda. Trots det tog det inte många minuter för de häpna åskådarna som trängdes i dörröppningen att inse att de stod på tröskeln till något helt unikt. Framför dem låg en kammare som stått orörd i åratal, fullt möblerad med både blommig porslinspotta och plåtbricka med målade rosor på.
På själva midsommarafton är det dags att visa upp denna pärla bland kyrkkamrar för den stora allmänheten.
- Byske kyrkstad förening har fått kammaren i gåva av Svenska kyrkan och Frälsningsarmén på villkor att det ska vara en visningskammare, berättar föreningens kassör, Gösta Eklund, kammarägare som bor i Byske.
Av de totalt 49 kammare som finns i de sammanlagt åtta husen på området så torde 10 A vara en av dem som förändrats minst sedan kyrkstadens tillkomst i mitten av 1870-talet. Inga tapeter döljer de ursprungliga väggarna, ingen utrangerad köksinredning från 1960-talet står och hukar i ett hörn, inga fula plastmattor från 1990-talet misspryder detta genuina plankgolv från fordom.
På väg mot nummer 10 A. Marit Jakobsson och Gösta Eklund hoppas att det kommer många besökare på midsommarafton.
I väggskåpet finns två böcker med tryckåret 1759 respektive 1783.
I denna väska fanns hygienartiklar för män, inklusive tandborste.
När kammaren städades hittades dessa takspån som använts som gästbok.
- Kammaren ser ut precis som den gjorde när vi kom in hit första gången, den sjätte maj, berättar Marit Jakobsson, Finnträsk, medlem i föreningens styrelse och en av dem som var med när sofflocket lyftes upp.
- I soffan låg en gammal handväska och i den fanns tandborste, rakhyvel, raktvål och rakborste. Rakborsten står där borta, säger Marit och pekar på väggen mittemot där det hänger en gammal rakspegel med hylla.
Väskan innehöll med andra ord allt en herre behöver för att göra sig presentabel inför de andra kyrkobesökarna vid högmässan.
Byske kyrkstad förening har fått kammaren i gåva av Svenska kyrkan och Frälsningsarmén.
Gåvan som föreningen har fått är ursprungligen ett arv. Kammarens tidigare ägare testamenterade den till just Svenska kyrkan och Frälsningsarmén. Dessa i sin tur ansåg att den blott nio månader unga Byske kyrkstad förening var den som var bäst skickad att ta hand om och vårda denna klenod för framtiden.
- Vi har såpskurat hela kammaren, tvättat och strukit dukarna och satt upp nya gardiner, de gamla var blårandiga. Det blårandiga tyget på sofflocket har bytts ut mot en trasmatta, berättar Marit som har full koll på allt i detta lilla rum vars väggspringor är tätade med mossa.
Gustavsbergskaffekopparna som plockats fram ur skåpet är märkta ”Eva” och har ett mönster som andas
50-tal. Invid den öppna spisen står en halvantik burk Ajax skurpulver och väntar på att en äkta hemmafru från förr ska drabbas av städdille. Ute i farstun hänger en koskälla och en något fuktbucklig pappersbonad på väggen.
På midsommarafton, under Torgfesten, är det alltså dags för premiärvisning för allmänheten. För Byske kyrkstad förening måste denna kommande händelse ses som ett stort kliv ut i offentlighetens ljus. Byske kyrkstad, som är Västerbottens yngsta, har aldrig tidigare haft en egen förening som arbetat för kammarägarnas och områdets gemensamma bästa.
Nu är det annat. Skellefteå museum och Länsstyrelsen har kontaktats för att det ska göras en bedömning av vilket underhåll som måste till och hur detta ska utföras. Kyrkstaden är klassad som byggnadsminne enligt kulturminneslagen och därför finns ett strikt regelverk som måste följas. Till exempel ska ytterväggarna målas med äkta Falu rödfärg och ingenting annat.
Fasaderna behöver verkligen ses över, påpekar Gösta:
- Titta bara på det här undre stockvarvet, det måste bytas på det här huset.
Inom kort ska samtliga skorstenar besiktigas. Medan skorstensfejaren är sysselsatt med att kontrollera rökgångarna kan styrelsen fortsätta att glädja sig åt det faktum att ett gäckande mysterium äntligen är löst. Ingen visste vem som ägde kammare 15 A, men för bara några dagar sedan dök plötsligt denne person upp. Så nu är ägarförteckningen äntligen komplett.
En korrekt förteckning kan vara lite knepig att få till, för med kyrkkammare är det så beskaffat att det ofta finns flera ägare samtidigt. Genom arv kan hela släkter äga en kammare tillsammans. Det finns till exempel ägare som har varsin femtondedel och det är inte säkert att dessa personer ens bor i trakten. När kyrkstaden var ung en gång, då bodde ägarna i byarna runtomkring Byske. Numera kan man finna dem nästan var som helst, till och med i Gamla Stan i Stockholm.
I soffan låg en gammal handväska och i den fanns tandborste, rakhyvel, raktvål och rakborste.