– Tanken från krisledningen var att ha personalen så länge det var många covid-sjuka. Avtalen skrevs utifrån schemaperioderna. Sedan var tanken att vi skulle kunna förlänga dem. Vi var dåliga på att kommunicera att de kunde förlängas vid behov.
Hon beklagar att de misslyckats och att det finns olika uppfattningar om vad som gäller.
– Det måste vi hantera bättre framöver.
Hon bekräftar att utlånad personal nu fått återgå och säger att det varit en utmaning att få ihop sommarbemanningen.
– Ledningen har behövt väga olika konsekvenser mot varandra. Just nu har vi ett stabilt läge när det gäller covid-patienter med i snitt 10–12 inneliggande i länet. Håller detta i sig räknar vi med att det finns kapacitet att hantera detta vid NUS. Vi bedömde därför att personalen kunde återgå till sina ordinarie arbetsplatser. Men blir det ett annat läge måste vi rucka på planeringen.
Hon påpekar att vården här trots allt har kunnat upprätthållas relativt väl. Att väntelistorna är sex till åtta månader känner hon inte igen.
– Men visst bygger vi köer på flera håll på grund av kapacitetsbrist, men även för att många patienter inte har velat komma utifrån pandemin och de risker man ser med att röra sig bland folk.
Camilla Andersson tycker att även om inte alla hälsocentraler bidragit med personal till lasarettet så har alla bidragit till arbetet med pandemin på ett eller annat sätt.
– Jag har försökt fördela ut uppgifter. Några hälsocentraler har till exempel ett större ansvar för provtagning.
När det gäller klusterbildningen beklagar hon att personalen i Bureå inte känner sig informerad.
– Jag kan förstå att det både kan vara svårt att ta in informationen som kommer och för chefer att hinna informera om vad som händer. Men facken har varit väl involverade liksom chefer.
Nu pågår rekrytering av chefer till hälsocentralerna. Under hösten får de i uppdrag att tillsammans med medarbetarna utveckla primärvården enligt den nya organisationen.
– Men det blir inga förändringar första september.
Samarbetet mellan Bureå och Ursviken upphör – det är väl en förändring?
– Ja, det upphör. Cheferna kommer under hösten att jobba med detta. Det finns för- och nackdelar när det gäller den nya organisationen och vi har vägt dem mot varandra. Vi har placerat Bureå i det södra klusterområdet av geografiska skäl samt för att det är enklare för patienter att åka mellan hälsocentralerna med kollektivtrafik, säger Camilla Andersson.
Hon tillägger:
– Vi är medvetna om att det finns nackdelar, men det finns även fördelar.
Ni kritiseras för att inte ha velat anställa en fast läkare i Bureå. Varför ville ni inte det?
– Jag vill absolut dementera att det finns en ovilja till att rekrytera läkare. Sedan varken bör eller vill jag kommentera en enskild förhandling. Vi jobbar ständigt med att försöka rekrytera läkare.
Det har länge gått rykten om att Bureå hälsocentral ska bli en filial utan läkare. Vad gäller?
– Primärvården i Skellefteå har stora ekonomiska underskott. Vi har ett uppdrag att vidta åtgärder för att få bukt med ekonomin. I det uppdraget ska vi se över möjligheter till kostnadsreduceringar och utreda om någon eller några hälsocentraler kan bli filialer. Vi har kommunikation med politikerna om detta. Inget är fredat men inget är heller beslutat.