Det är ett mycket stort område som avtäckts. Här ska senare Norrbotniabanan gå fram.
Anledningen till att området grävs ut är bygget av Norrbotniabanan. Norran har i omgångar rapporterat om mindre arkeologiska undersökningar som gjorts i området som heter Hedkammen.
Ungefär en tiondel har tidigare undersökts. Nu är det dags för den stora slutundersökningen, där hela det stora området undersöks.
– Det här blir en unik möjlighet att skriva områdets historia, säger Niclas Björck.
Det första som möter en på plats är ett i – lokala arkeologiska sammanhang – gigantiskt område där översta jordlagret tagits bort. Även om utgrävningen varit igång några veckor så pågår fortfarande avtäckningen av marken med hjälp av grävmaskiner. När sanden blottas kan arkeologerna se var det funnits olika forntida anläggningar.
Med hjälp av en grävmaskin undersöker arkeologerna två gropar. I den ena hittade de skörbränd sten och tecken på att där funnits en kokgrop.
Vid Norrans besök uppskattar de att det finns 120 anläggningar på den stora ytan. Men det är inte allt. Ytterligare ytor har avtäckts en bit bort och även där kryllar det av tecken från forntida aktivitet.
– Området blir helt förändrat när det avtäckt. Kuperingen och de gamla strandvallarna syns tydligare, säger Olof Östlund.
Den här typen av stenansamlingar syns här och var på sanden. Det kan vara en kokgrop, härd eller en hög där man slängt stenar.
Och landskapet ger viktig information som bidrar till att förklara platsen, som förmodligen använts i 1500 år från bronsåldern och fram till medeltiden. Då låg havet betydligt högre än i dag och Hedkammen hade havet direkt i öster.
Bilden visar utgrävningsområdet med en mörk linje och den tidigare havsnivån i Bureå. Här syns även i den övre delen av området strandvallar med smala vikar mellan dem.
Mellan strandvallarna har vattnet vid en tidsperiod gått in vinkelrätt mot stranden och bildat lämpliga platser att köra in båtar. På stranden intill finns några högar av lite större sten.
– Arbetshypotesen nu är att det är en uppdragningsplats för båtar. Med tanke på landhöjningen hamnar vi någonstans mellan 300 och 700 före vår tideräkning när dessa anläggningar var i bruk, säger Niclas Björck.
Tidigare var Harrsjön fylld med vatten och när forntidens människor befann sig på platsen fanns där ett sund ut mot havet. Utgrävningsplatsen är markerad med mörk linje på västra sidan sundet.
Där människorna hade sina anläggningar var det sandstrand. Längre upp på åsen är det stenigare, en rullstensås, och där finns också fyra gravar. Två av dem har grävts ut och nu ska två till grävas.
Josefin Matala från Västerbottens Museum är i färd med att frilägga området kring gravarna. Det går inte att göra med maskin utan görs för hand. I bakgrunden syns en grav.
Niclas Björck visar runt tillsammans med Olof Östlund, arkeolog vid Skellefteå museum. Överallt på marken sitter små träpinnar som märker ut fynd och anläggningar. Här och var finns stenpackningar och skörbränd sten i sanden. Det kan vara kokgropar och härdar som kan ha använts för matlagning eller högar dit man kastat skörbränd sten som gjort sitt.
– Det är tydligt att människorna placerade sina anläggningar där det var platt på strandvallarna, säger Olof Östlund.
Olof Östlund och Niclas Björck vid området där keramikfynden gjordes.
I en lite påse har de några av fynden som dykt upp, utan att de egentligen börjat gräva i anläggningarna. Det är bitar av asbestkeramik, en del med mönster på.
De har även hittat kvarts, som använts för att göra redskap. I samma område som keramiken fann de även en lite ovanligt formad mjölkvit pilspets.
Ben har också hittats.
– De kan berätta om jakt och fiske och vilka delar av djuren man använde, säger Niclas Björck.
På en plats har arkeologerna redan hittat en del keramik. Just den här biten har dekor. Vad keramiken användes till är oklart.
Vad är viktigast att ta reda på här anser ni?
– Det är att få en tidsmässig struktur på området. Då vet vi om det var välbesökt vid en viss period eller om detta är många spår från olika tidsperioder, säger Olof Östlund.
För att tidsbestämma anläggningarna måste arkeologerna ta prover och skicka på kol-14-analys. Men de kommer även att ta andra prover. Det går att analysera lipider, fettämnen, exempelvis för att ta reda på varifrån ämnena kommer. Det kan exempelvis visa på sältran eller fisk.
Arkeologerna planerar även att göra analyser av bland annat spårämnen, pollen, för att ta reda på hur växtligheten såg ut i forntiden, och studera ben, för att artbestämma dem.
Tidigare har det inte hittats några tydliga bevis för hur forntidens människor bodde här. Det kan betyda att de bodde i tält eller timmerhus som inte lämnat spår eller så bodde de någon annanstans i området. Men nu har ett intressant område avtäckts. Det ser ut som en härd full av små, små benbitar och i en halvcirkel runt den ligger stensamlingar. Vad det är kan arkeologerna inte säga ännu. Anläggningen måste undersökas mer.
– Finns det bostäder här kommer vi att fånga upp det, säger Niclas Björck.
I nedre högra hörnet syns formen av en härd. I den ligger en massa små ben, troligtvis från fisk. Runt härden ligger även småsten. Kanske var detta en boplats.
Hela området ska gräva ut under denna sommar och cirka tio arkeologer arbetar där. Dessutom kommer experter att resa in för att hjälpa till. I mitten av september hoppas de vara klara. Men även om ett stort område grävs ut så kommer det inte berätta hela historien om området som ligger intill den tidigare Harrsjön.
– Det kryllar av fornlämningar längs hela åsen. Det slutar inte för att järnvägen tar slut, säger Olof Östlund.
Olof Östlund från Skellefteå Museum och hans kollegor jobbar med den stora utgrävningen i sommar.