NÀr det gÄtt tre mÄnader Àr det dags att packa vÀskan igen och Äka hem. Eftersom alla presenterna har delats ut till vÀnner och bekanta sÄ finns det plats för alla tyger hon köpt.
- Det Àr sÄ roligt att vara pÄ ett stÀlle dÀr mÀnniskor klÀr sig i fÀrger. Man kan blanda vilka fÀrger som helst och det blir snyggt ÀndÄ, försÀkrar Sibylla Fjellström som syr alla sina klÀder sjÀlv och som tror att kÀrleken till fÀrg kanske har med det egna ursprunget att göra.
"Det Àr sÄ roligt att vara pÄ ett stÀlle dÀr mÀnniskor klÀr sig i fÀrger."
NÀr hon vandrar fram pÄ en soldrÀnkt gata i staden Moshi vid Kilimanjaros fot, iförd kjol och matchande axelvÀska, dÄ hÀnder det att hon blir stoppad av nÄgon av alla de kvinnor som sitter utomhus och syr. De vill granska hennes arbete. Synar noga alla sömmar. Ett par dagar senare blir hon stoppad igen av samma kvinna som vill visa henne sitt eget arbete. SÄ uppstÄr en intressant och lÀrorik diskussion tvÄ sömmerskor emellan, för Sibyllas vÀska Àr sydd efter den traditionella modell som mÄnga tanzanier bÀr.
Varje gÄng hon syr en kjol (det hÀnder ganska ofta) dÄ blir det alltid tyg över. DÄ syr hon en vÀska av det. Eller en kasse. Eller sÀtter nytt tyg pÄ en sliten ryggsÀck. Eller sÄ syr hon en pÄse till.
Det har blivit mÄnga pÄsar pÄ senare tid och allt beror pÄ plasten. Den som hÀngt med i miljödebatten vet att plast har blivit ett stort bekymmer till lands, men kanske Ànnu mera ute till havs.
- NÀr jag och min dÄvarande man kom till Tanzania för första gÄngen, 1990, dÄ fanns det nÀstan inga plastpÄsar alls dÀr. Nu Àr det pÄsar överallt.
Sibylla hoppas att hennes pÄsidéer ska inspirera andra att göra likadant. TygpÄsar kan tvÀttas och ÄteranvÀndas i det oÀndliga.
- PÄsen jag tar med till affÀren nÀr jag handlar frukt Àr sydd av mammas trÄdgardin. Och sÄ kom jag pÄ att jag behöver en pÄse nÀr jag ska handla trÄdrullar och andra smÄ sysaker sÄ dÄ sydde jag den hÀr lilla med blixtlÄs.
En sliten skjorta har fÄtt Àrmarna avklippta och av dessa Àrmbitar har Sibylla sytt praktiska pÄsar som anvÀnds att ha garnnystanet i nÀr hon stickar.
Att Sibylla, same med rötterna fast förankrade i KirjesÄlandet i trakterna av TÀrnaby, har blivit en sÄ grundligt syende mÀnniska, det beror pÄ hennes mamma.
- Hon sydde alla klÀder till oss fyra syskon. Och sÄ vÀvde hon trasmattor.
"PÄsen jag tar med till affÀren nÀr jag handlar frukt Àr sydd av mammas trÄdgardin."
Minnet av mamman Äterfinns i ett antal teburkar med knappar i, och i en stor samling dragkedjor. Innan utslitna klÀder skulle klippas till mattrasor sÄ sprÀttades knappar och dragkedjor bort för att anvÀndas till nya plagg.
Varje gÄng Sibylla syr en ny kjol sÄ behövs det en knapp att sÀtta i linningen.
- Men bara en enda.
Hon har sÄ vÀldigt mÄnga knappar, sÀrskilt gamla roliga, som hon inte har hittat nÄgon praktisk anvÀndning för Ànnu.
NÀr det gÀller klÀder sÄ har den 150 centimeter korta Sibylla nÄgra favoritmönster som passar hennes figur perfekt; raka klÀnningar, raka toppar, kjolar med tio eller sex vÄder (de med sex kan ha ett par pÄsydda fickor ocksÄ) och ingen av dessa favoriter behöver nÄgra knappar att tala om.
Tygerna hon tagit med hem frĂ„n Tanzania - batikmönstrade eller tryckta bomullstyger i alla upptĂ€nkliga fĂ€rger â förvandlas raskt till nĂ„got uppseendevĂ€ckande och anvĂ€ndbart. Ăven gamla tyger fĂ„r nytt liv med hjĂ€lp av symaskinen, ett smĂ„blommigt tyg frĂ„n 1940-talet till exempel.
- Det tyget har jag fÄtt av mamma.
Och sÄ Àr det det dÀr med reklambladen och fjolÄrets vÀggalmanacka. Andra skulle sÀkert slÀnga alltsammans i pappersÄtervinningen, men inte Sibylla. Hon tillverkar stadiga pÄsar och fina smÄ askar istÀllet.
Den som vill testa att sjÀlv göra sin egen reklampÄse bör tÀnka pÄ att pappret mÄste vara av det lite tjockare slaget om pÄsen ska hÄlla. Tejpa inte och anvÀnd inte limstift heller.
- Det hÄller inte, försÀkrar Sibylla som misslyckats med bÄda delarna.
- Jag anvÀnder ett lim som heter RX original och stryker pÄ en ordentligt strÀng. DÄ hÄller det bra. Sedan Àr det bara att stoppa nÄgot i pÄsen och vika till.