Nina Thunebro, rektor pÄ Bureskolan
Nina Thunebro Àr rektor för Ärskurserna fyra till nio pÄ Bureskolan. En enhet som har en budget i balans.
â Det gör att nu, nĂ€r sparbetingen kommer, och man sĂ€ger att alla mĂ„ste ha en budget i balans, sĂ„ kommer jag inte att behöva göra nĂ„gonting, och det vet min personal om. De vet att vi inte behöver gĂ„ in och riva nĂ„gonting i den organisation vi har.
Stora sparkrav kan slĂ„ hĂ„rt mot skolor i kommunenâDe kommunala skolorna kommer behöva anpassa sigââFörödande för undervisningen â barnen fĂ„r betala prisetâMen en budget i balans innebĂ€r inte att hon pĂ„ nĂ„got vis kan slappna av. Det finns ingen garanti för att hennes organisation slipper sparkrav framöver.
â Det man mĂ„ste göra, det Ă€r ju att effektivisera. Det finns ingen som kan jobba hĂ„rdare, det gĂ„r inte. Det Ă€r snarare sĂ„ att vi mĂ„ste Ă€ndra vĂ„ra sĂ€tt att jobba för att kunna jobba effektivare. Det Ă€r Ă€ndĂ„ det som kommer att krĂ€vas för att man ska hĂ„lla budget.
Nina Thunebro Àr fackligt engagerad i Sveriges Skolledarförbund.
â Om jag kliver över i den fackliga rollen sĂ„ kan jag se att jobba effektivare, det Ă€r ingen quick fix. Och det hĂ€r sliter pĂ„ vĂ€ldigt, vĂ€ldigt mĂ„nga â att veta att man mĂ„ste in och göra nĂ„got vĂ€ldigt snabbt. För de hĂ€r snabba Ă„tgĂ€rderna de Ă€r svĂ„ra att göra och det skapar vĂ€ldigt mycket oro som kan fĂ„ ganska lĂ„ngtgĂ„ende konsekvenser.
Som fackligt engagerad, vilka reaktioner har du fÄtt frÄn andra rektorer?
â Det Ă€r jĂ€tteoroligt pĂ„ vissa stĂ€llen, det Ă€r klart att det Ă€r det. Framför allt om man mĂ„ste riva klasser. Det Ă€r svĂ„rt.
Facken oroliga för pressade lĂ€rare: âDet finns snart inget kvar att hyvla bortâKommunen svarar pĂ„ kritiken: âMĂ„ste försöka anpassa den verklighet som vi harâNina ser konsekvenser, inte bara för rektorer, utan Ă€ven för elever och lĂ€rare, att de nya ekonomiska kraven pĂ„ vissa skolor kan innebĂ€ra att organisationen pĂ„ dessa fĂ„r göras om.
â Det blir oroligt i elevgrupperna. Man lĂ€gger mycket tid i början pĂ„ att faktiskt fĂ„ ihop gruppen sĂ„ att du fĂ„r en fungerande arbetssituation. För annars fĂ„r du ingen arbetsro i klassrummet. Har du ingen arbetsro och inte skapat relationerna till eleverna sĂ„ fĂ„r du ett sĂ€mre lĂ€rande. SĂ€g att man har tre klasser och sĂ„ gör man tvĂ„ stora klasser, dĂ„ Ă€r det nya grupper som ska fĂ„s ihop och sĂ„ ska man skapa en relation till dem som lĂ€rare. SĂ„ det Ă€r klart att det Ă€r det skapar oro. Plus att man mĂ„ste göra om hela schemat. Det kan lĂ„ta som en bagatell. Men ett schema Ă€r minst tvĂ„ veckors jobb att lĂ€gga. Och det Ă€r en arbetsbelastning i sig sjĂ€lv.
Rektorer stÀlls ganska ofta inför ekonomiska besparingar, och det Àr ett lÀge som man mÄste lÀra sig hantera.
â Det Ă€r ju aldrig bra att behöva skĂ€ra ner. Sedan mĂ„ste man förstĂ„ att finns inte pengarna, dĂ„ finns inte pengarna, sĂ€ger Nina Thunebro, och fortsĂ€tter:
â Men man blir kluven. Tidiga insatser i skolan kan ju göra att det blir mindre kostnader för samhĂ€llet senare.