”Det Ă€r ingen quick fix”

Rektorn Nina Thunebro har en budget i balans. Men hon kan lĂ„ngt ifrĂ„n slappna av, och tĂ€nker pĂ„ mĂ„nga av sina drabbade kollegor. ”Det Ă€r jĂ€tteoroligt pĂ„ vissa stĂ€llen”, konstaterar hon.

Nina Thunebro, rektor pÄ Bureskolan

Nina Thunebro, rektor pÄ Bureskolan

Foto: Elin Ala

BureÄ2019-09-18 06:15
undefined
Nina Thunebro, rektor pÄ Bureskolan

Nina Thunebro Àr rektor för Ärskurserna fyra till nio pÄ Bureskolan. En enhet som har en budget i balans.

– Det gör att nu, nĂ€r sparbetingen kommer, och man sĂ€ger att alla mĂ„ste ha en budget i balans, sĂ„ kommer jag inte att behöva göra nĂ„gonting, och det vet min personal om. De vet att vi inte behöver gĂ„ in och riva nĂ„gonting i den organisation vi har.

Stora sparkrav kan slĂ„ hĂ„rt mot skolor i kommunen”De kommunala skolorna kommer behöva anpassa sig””Förödande för undervisningen – barnen fĂ„r betala priset”

Men en budget i balans innebÀr inte att hon pÄ nÄgot vis kan slappna av. Det finns ingen garanti för att hennes organisation slipper sparkrav framöver.

– Det man mĂ„ste göra, det Ă€r ju att effektivisera. Det finns ingen som kan jobba hĂ„rdare, det gĂ„r inte. Det Ă€r snarare sĂ„ att vi mĂ„ste Ă€ndra vĂ„ra sĂ€tt att jobba för att kunna jobba effektivare. Det Ă€r Ă€ndĂ„ det som kommer att krĂ€vas för att man ska hĂ„lla budget.

Nina Thunebro Àr fackligt engagerad i Sveriges Skolledarförbund.

– Om jag kliver över i den fackliga rollen sĂ„ kan jag se att jobba effektivare, det Ă€r ingen quick fix. Och det hĂ€r sliter pĂ„ vĂ€ldigt, vĂ€ldigt mĂ„nga – att veta att man mĂ„ste in och göra nĂ„got vĂ€ldigt snabbt. För de hĂ€r snabba Ă„tgĂ€rderna de Ă€r svĂ„ra att göra och det skapar vĂ€ldigt mycket oro som kan fĂ„ ganska lĂ„ngtgĂ„ende konsekvenser.

Som fackligt engagerad, vilka reaktioner har du fÄtt frÄn andra rektorer?

– Det Ă€r jĂ€tteoroligt pĂ„ vissa stĂ€llen, det Ă€r klart att det Ă€r det. Framför allt om man mĂ„ste riva klasser. Det Ă€r svĂ„rt.

Facken oroliga för pressade lĂ€rare: ”Det finns snart inget kvar att hyvla bort”Kommunen svarar pĂ„ kritiken: ”MĂ„ste försöka anpassa den verklighet som vi har”

Nina ser konsekvenser, inte bara för rektorer, utan Àven för elever och lÀrare, att de nya ekonomiska kraven pÄ vissa skolor kan innebÀra att organisationen pÄ dessa fÄr göras om.

– Det blir oroligt i elevgrupperna. Man lĂ€gger mycket tid i början pĂ„ att faktiskt fĂ„ ihop gruppen sĂ„ att du fĂ„r en fungerande arbetssituation. För annars fĂ„r du ingen arbetsro i klassrummet. Har du ingen arbetsro och inte skapat relationerna till eleverna sĂ„ fĂ„r du ett sĂ€mre lĂ€rande. SĂ€g att man har tre klasser och sĂ„ gör man tvĂ„ stora klasser, dĂ„ Ă€r det nya grupper som ska fĂ„s ihop och sĂ„ ska man skapa en relation till dem som lĂ€rare. SĂ„ det Ă€r klart att det Ă€r det skapar oro. Plus att man mĂ„ste göra om hela schemat. Det kan lĂ„ta som en bagatell. Men ett schema Ă€r minst tvĂ„ veckors jobb att lĂ€gga. Och det Ă€r en arbetsbelastning i sig sjĂ€lv.

Rektorer stÀlls ganska ofta inför ekonomiska besparingar, och det Àr ett lÀge som man mÄste lÀra sig hantera.

– Det Ă€r ju aldrig bra att behöva skĂ€ra ner. Sedan mĂ„ste man förstĂ„ att finns inte pengarna, dĂ„ finns inte pengarna, sĂ€ger Nina Thunebro, och fortsĂ€tter:

– Men man blir kluven. Tidiga insatser i skolan kan ju göra att det blir mindre kostnader för samhĂ€llet senare.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!