Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i tisdags.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i tisdags. Foto: Matt Dunham/AP/TT

Brexitavtal mellan EU och britterna klart

EU och Storbritanniens regering har nått en uppgörelse om brexit. "När vilja finns, finns det en uppgörelse – och vi har en!", skriver EU:s Jean-Claude Juncker. "Vi har ett fantastiskt nytt avtal", kommenterar premiärminister Boris Johnson. Men flera hinder kvarstår.

Efter dagar av spekulationer och sena förhandlingar har EU och regeringen i Storbritannien enats om hur landet ska lämna unionen, uppger EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

"Det är en rättvis och balanserad överenskommelse för EU och Storbritannien och ett bevis på vår beslutsamhet att ordna en lösning. Jag rekommenderar toppmötet att ge sitt stöd till den här uppgörelsen", skriver Juncker på Twitter.

Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ger tummen upp.

"Vi har ett fantastiskt nytt avtal som tar tillbaka kontrollen. Nu borde parlamentet se till att få brexit genomfört på lördag så att vi kan gå vidare med andra prioriteringar som levnadskostnaderna, sjukvården, våldsbrott och miljön", skriver han på Twitter.

Gränsfråga löst

Redan under onsdagskvällen uppgavs flera frågor vara lösta mellan EU och Storbritannien – inklusive nyckelfrågan om den framtida gränsen mellan Irland och Nordirland. Bland annat olika tullarrangemang och vilket inflytande det nordirländska regionala parlamentet ska ha.

I den nya överenskommelsen ska Nordirland vara kvar i Storbritanniens tullområde, men också vara en "ingångspunkt" till EU:s inre marknad, berättar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.

– För gods som ska vidare till EU:s inre marknad kommer Storbritannien att använda EU:s tariffer, säger Barnier.

Han bekräftar också att det nordirländska regionala parlamentet – Stormont – får inflytande över processen.

– Fyra år efter att avtalet trätt i kraft kommer parlamentet i Nordirland att få avgöra, med enkel majoritet, om man vill vara kvar i systemet eller inte, säger Barnier.

Jeremy Corbyn under Labours kongress i september.
Jeremy Corbyn under Labours kongress i september. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT

DUP säger nej

Men många hinder kvarstår fortfarande. Johnson måste få sitt brittiska parlament att godkänna avtalet. Underhuset är kallat till en extrainsatt session på lördag, för att rösta om förslaget. Det är långt i från självklart att det blir ett ja.

Johnson kämpar fortsatt för att lösningarna ska accepteras av nordirländska unionistpartiet DUP och de mest hårdföra brexitörerna i hans eget parti, Konservativa partiet.

DUP nobbade Johnsons förslag på torsdagsmorgonen.

"Som det är nu, kan vi inte stödja det som föreslås", skriver DUP:s ledare Arlene Foster och vice partiledare Nigel Dodds och hänvisar till oklarheter gällande moms och lösningen i tullfrågan.

Efter Junckers och Johnsons besked meddelade DUP, som har tio ledamöter i det brittiska underhuset, att gruppen står fast vid sin ståndpunkt, rapporterar nyhetsbyråerna Reuters och AFP med flera.

Corbyn: Sämre än Mays

Labourledaren Jeremy Corbyn uppmanar sitt partis parlamentsledamöter att rösta nej till uppgörelsen och säger att Johnsons överenskommelse är ännu sämre än den tidigare premiärministern Theresa Mays.

Corbyn vill också tvinga fram ett tillägg till det avtalsförslag Johnson hoppas kunna presentera, enligt The Times. Tillägget skulle kräva ett ja även i en ny folkomröstning för att godkännas. Det skulle tvinga premiärminister Boris Johnson att be om ännu en förlängning.

Det bästa sättet att få ordning på brexit är att ge folket möjlighet att säga sitt i en folkomröstning, säger Corbyn.

– Det är också långt i från säkert att det kan godkännas av alla medlemsländer vid toppmötet.

Sannolikt lär någon eller några be om tid för att kunna granska överenskommelsen rent juridiskt, uppger en högt uppsatt EU-källa i Bryssel. Det öppnar samtidigt för att fler toppmöten behövs före månadsskiftet.

– Vår plan är att diskutera brexit i dag klockan 15.30. Om det inte finns ett avtal då kommer diskussionen att handla om vad som händer i stället. Frågan om en förlängning (av förhandlingstiden) kommer att vara högst aktuell, säger en EU-källan.

FAKTA: Kampen om brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut