Milly agerar gärna jobbarkompis när Josefin har loggat in sig vid köksbordet.
I Brännkläppen, Övre Kågedalen, där finns det två åretruntboende, Josefin och hennes sambo. De dagar hon är på sitt kontor på tredje våningen i LO-borgen i Stockholm (med utsikt över trafiken på Vasagatan) då är det förstås bara en. Hon försöker komma hem varje helg, fast det är inte alltid det går, för jobbet kräver sitt. Det blir många resor i tjänsten. Och när hon är hemma i Brännkläppen en vardag, då blir det också jobb för det finns fiber i huset. En Ipad och två mobiler på köksbordet, sedan är hon redo att hugga i och utsikten är magnifik. Snö överallt och knappt en enda människa, såvida inte pappa hälsar på.
Brännkläppen är bäst, men jobbet finns i Stockholm. Josefin Johansson har LO-borgen som arbetsplats.
Hon växte upp i det närbelägna Slyberget, gick på byggprogrammet på Kaplanskolan i Skellefteå, fick jobb som målare hos Sandå Måleri och engagerade sig i facket när hon var 20. Jobbet som ungsekreterare hos Landsorganisationen fick hon sommaren 2016.
När Josefin är hemma åker hon skidor, njuter av skogen och tystnaden och myser med katterna. När hon är i Stockholm klämmer hon in sig i den 25 kvadratmeter stora hyresettan på Stora Essingen. Och så håller hon koll på almanackan, för den är välfylld.
"Snart ska vi prata kampanj, om vad LO Ung kan göra för sommarjobbarna."
Under sina resor i landet träffar Josefin massor av unga som har förtroendeuppdrag i något av de 14 fackförbund som är anslutna till LO.
– Målgruppen är de som är 15-30 år och jag får höra många personliga historier.
Att få fler att gå med i facket, att informera om vad facket är för något, att förklara vilka regler som gäller på arbetsmarknaden, det är vad LO Ung och Josefin sysslar med i stora drag.
– Snart ska vi prata kampanj, om vad LO Ung kan göra för sommarjobbarna.
Det är inte bara tiderna som förändras, anställningsformerna gör det också. Hur ska facket förhålla sig till det och till den digitala tekniken?
Det är bland annat sån´t hon funderar på när hon ligger på britsen i sovkupén eller sitter i en flygplansstol på väg till Bryssel.
Visst kan det vara slitigt med allt flängande, men det är kul med kontraster också:
– Att först vara i storstadsmiljö och sedan sticka ut i skogen. Jag gillar det.
Och apropå sticka.
Det gör hon också. Sverige är ett avlångt land. Många tröjor i norsk ull blir det. Och så har hon börjat läsa böcker igen. "Det" läser hon också på tåget. En Stephen King. Väldigt tung.