Ny teknik ökar lönsamheten - 200 meter höga vindkraftverk i FjÀllboheden

Matthias Rapp Àr ordförande för det schweiziska energibolaget Fu-Gen som ska uppföra FjÀllboheden vindpark med tio vindkraftverk. Han konstaterar att högre torn och större rotorer gjort det möjligt att bygga lönsamma vindparker. I FjÀllboheden blir vindkraftverken 200 meter höga.

Matthias Rapp (till höger) i samsprĂ„k med markĂ€garna Jörgen Öman, KĂ„ge, Tomas Berglund, LuleĂ„ och Christer Nilsson, Boliden.

Matthias Rapp (till höger) i samsprĂ„k med markĂ€garna Jörgen Öman, KĂ„ge, Tomas Berglund, LuleĂ„ och Christer Nilsson, Boliden.

Foto: Lars Westerlund

Boliden2019-11-13 17:30
"Det hÀr har varit ett konfliktfritt projekt helt utan överklagningar", konstaterar Matthias Rapp.
"Det hÀr har varit ett konfliktfritt projekt helt utan överklagningar", konstaterar Matthias Rapp.

Norran AffÀrsliv trÀffar Matthias Rapp i Bolidens Folkets Hus dÀr han har en dialog med de sex markÀgarna i FjÀllboheden som ska arrendera ut mark till vindkraftverken. I somras trÀffade han Mausjaure sameby och senare den hÀr dagen ska Matthias ocksÄ möta nÀrboende.

– Det hĂ€r har varit ett konfliktfritt projekt helt utan överklagningar, konstaterar Matthias Rapp.

Matthias Rapp (till höger) i samsprĂ„k med markĂ€garna Jörgen Öman, KĂ„ge, Tomas Berglund, LuleĂ„ och Christer Nilsson, Boliden.
Matthias Rapp (till höger) i samsprĂ„k med markĂ€garna Jörgen Öman, KĂ„ge, Tomas Berglund, LuleĂ„ och Christer Nilsson, Boliden.

Han Àr ett tungt namn i vindkraftsammanhang. Matthias resa i den hÀr branschen började för 20 Är sedan nÀr han bodde i England och startade ett projektbolag som fokuserade pÄ vindkraft.

– Vi lĂ„g dĂ„ tillsammans med vĂ„r svenske partner bland annat bakom vindparken pĂ„ Bondön utanför PiteĂ„ med 14 vindkraftverk.

2003 flyttade han tillbaka till Sverige och var en av grundarna till branschorganisationen Svensk Vindenergi som idag har cirka 130 medlemmar.

– Jag var vd för den föreningen fram till 2010. Sedan dess har jag arbetar med egna projekt, berĂ€ttar Matthias.

Han Àr ocksÄ sedan 2010 ordförande för Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum vid Chalmers i Göteborg.

– Vi stöttar forskning som ska leda till en ökad livslĂ€ngd hos vindkraftverken med hjĂ€lp av bĂ€ttre lastprediktering, optimal drift samt förebyggande underhĂ„ll och kostnadseffektiv elsystemintegration, berĂ€ttar han.

För tre Är sedan blev han kontaktad av det schweiziska energibolaget Fu-Gen som ville komma in pÄ den svenska marknaden och han Àr sedan ett Är tillbaka dess ordförande.

– 2017 köpte vi befintliga vindkraftverk i Kalix och i Haparanda frĂ„n det konkursade bolaget Kalix Vind. PĂ„ Seskarö stĂ„r fem verk och i Axelsvik finns tvĂ„ av tre stycken kvar sedan det Ă€ldsta monterades ned i vĂ„ras.

Och nu Àr det FjÀllboheden som gÀller dÀr förtaget ska investera drygt 600 miljoner kronor. Det har funnits flera Àgare till detta projekt som inleddes redan för tio Är sedan. Först ut var företaget Kraftö Vind och sedan tog Gothia Vind över projektet. NÀr de gick i konkurs 2016 tog det franska energibolaget Engie över och det Àr av dem som projektet i somras köptes av Fu-Gen och den brittiska fondförvaltaren Abraxas Capital Management och som tillsammans nu genomför affÀren.

Matthias Rapp konstaterar att bland de tyngsta vindkraftsinvesteringarna i Europa nu görs i Sverige och Finland.
Matthias Rapp konstaterar att bland de tyngsta vindkraftsinvesteringarna i Europa nu görs i Sverige och Finland.

Matthias Rapp konstaterar att bland de tyngsta vindkraftsinvesteringarna i Europa nu görs i Sverige och Finland.

– Men det finns problem nĂ€r det gĂ€ller leveranser av el frĂ„n norra till södra Sverige. Kapaciteten pĂ„ stamnĂ€tsledningarna rĂ€cker nĂ€mligen inte till sĂ„ vi fĂ„r hoppas att behovet av el kommer att öka i norra Sverige till fabriker som Northvolts, till nya datahallar och inte minst till det el-baserade stĂ„lverket i LuleĂ„.

Den sammanlagda kapaciteten för FjÀllboheden Vindpark blir 42 MW med en produktion pÄ drygt 160 GWh per Är. AnlÀggningen byggs under ledning av det svenska företaget Cameus.

– Jag ser fram emot samarbetet med Fu-Gen och Abraxas. Detta Ă€r det femte vindkraftsprojektet som Cameus genomför i Norden och vi ser en fortsatt stor efterfrĂ„gan pĂ„ marknaden, sĂ€ger Rikard Carlström, vd för Cameus.

Nu pÄbörjas arbetet med nÀtanslutningen. VÀgar och fundament kommer att byggas under sommaren 2020. Vindparken berÀknas börja producera el sommaren 2021.

Turbinerna levereras av det danska företaget Vestas.

– De har nu lanserat en hel ny teknik nĂ€r det gĂ€ller avisning, berĂ€ttar Matthias Rapp.

Danska Stenger Ibsen Construction bygger fundament, vÀgar och elnÀt medan Vattenfall stÄr för elanslutningen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!