Jan-Eric Sundkvist, Skellefteå, ses som en av de mest innovativa personerna inom gruvbranschen för det har han nu tilldelats ett hederspris.
Det var vid Swemins höstmöte på Nalen i Stockholm som Jan-Eric Sundkvist tilldelades SIP STRIMs Swedish Mining Innovation Awards hederspris.
– Det är ett sätt att se att man gör nytta för branschen. Det var väldiga superlativer, säger Jan-Eric som befann sig i Aitik vid prisutdelningen, men som medverkade på en förinspelad film.
”Gjort oerhört mycket”
Motiveringen till hederspriset var bland annat:
”Juryn har även beslutat att dela ut ett hederspris till en person som under lång tid haft betydelse för gruvinnovation i Sverige. Ord som beskriver den här pristagaren är generös med sina idéer , delar med sig med sina kunskaper och löser svåra problem på ett enkelt sätt. Han har gjort oerhört mycket för sin grupp, sitt expertområde och sitt företag, har handlett doktorander och många examensarbetare, varav flera har belönats med fina priser. Personen är en av de mest innovativa inom svensk gruvnäring och har nio patent.”
Boliden trogen
Jan-Eric Sundkvist har jobbat på Boliden i hela sitt liv. Han blev tillsvidareanställd på Rönnskärsverken, tog tjänstledigt och läste till civilingenjör inom kemisk apparatteknik på KTH.
Då studierna var klara blev det ett år på miljösidan på Rönnskär innan han fick en tjänst inom mineralteknisk utveckling i Boliden 1984.
1987 fick han ett 9 månaders uppdrag av Boliden Contech som innebar att hjälpa till att starta upp en guldgruva i Saudi Arabien där ett lakverk skulle tas i drift. 1991 återvände Jan-Eric, mitt under det brinnande Gulfkriget, till Saudi Arabien som verkschef under drygt 2 år vid den nya guldgruvan Sukhaybarat som Boliden ägde tillsammans med Petromin. Därefter kan man säga att det mesta handlat om forskning och utveckling för Jan-Eric.
– Det är där jag har känt mig mest hemma, säger han.
Einarssonmalmen
Lakverket i Boliden, 2001, blev sedan i princip ett syskon till det lakverk som Boliden var med och byggde i Saudi Arabien.
Forskning och utveckling bland annat inom cyanid- och biolakning samt vattenrening är områden som Jan-Eric Sundkvist arbetat mycket med.
Grunden till investeringen på cirka 100 miljoner kronor i lakverket var den så kallade Einarsson-malmen i Kristinebergsgruvan, där man fann en guld-koppar-mineralisering där dittills koppar och zink dominerat som värdemetaller. Den hade en hög guldhalt, men den traditionella anrikningen med flotation gav inte tillräckligt högt guldutbyte. Genom att även laka flotationsresten i cyanid kunde mer än 90 procent av guldet utvinnas.
Kankberg blev lönsam
Jan-Eric har varit med på Bolidens hela resa då det gäller avancerad utvinning av metaller genom bland annat cyanid- eller biolakning.
Han fick hederspriset med hänvisning till två patent inom vattenrening som rör denitrifikation respektive selektiv utfällning av järn från laklösningar.
Den idé som Jan-Eric dock värderar mest är patentet för varm cyanidlakning som gjorde att fyndigheten i Kankberg blev lönsam att bryta.
99 procent
Det visades att malmen inte kunde direktlakas snabbt nog med den konventionella befintliga anläggningen för cyanidlakning i Boliden på grund av att guldet till stor del förekommer som guldtellurider.
Den nya processen innebar att guldet i Kankbergsmalmen anrikades först genom flotation till ett guld/tellurrikt svavelkiskoncentrat, som utgjorde mindre än en procent av malmen, och därefter varmlakades i en cyanidlösning vid 60-65 grader.
Genom den förhöjda temperaturen går typiskt 98-99 procent av guldet snabbt ut i lösningen medan tellurinnehållet blir kvar i lakresten, vilken sedan utvinns genom en lakprocess i Tellurverket.
Genom att även laka flotationsavfallet i den befintliga lakanläggningen kan ett totalt guldutbyte på 85-90 procent säkerställas.
– Utan införande av varmlakningsprocessen handlar det om att endast 30 till 40 procent av guldet kunde utvinnas, vilket inte räckte till för en lönsam gruvdrift, berättar Jan-Eric Sundkvist.