Blommor vid en spontan minnesplats nära Al Noor-moskén i Christchurch.
Blommor vid en spontan minnesplats nära Al Noor-moskén i Christchurch. Foto: Vincent Yu/AP/TT

Boende i Christchurch: Vi måste gå vidare

Tyst, öde, i chock. 24 timmar efter massakern i två moskéer är Christchurch inte sig likt.

Den grå himlen hänger tung och ger en tydlig bild av stämningen i staden.

En vanlig lördag i mars hade det varit full aktivitet i Hagley park. Tiotusentals människor hade gått på kricketlandskamp och många hade glatts åt att få se Bryan Adams konsert i morgon.

Men nu. Någon enstaka joggare, en och annan hundägare. I en park större än en genomsnittlig svensk småstad.

”Vi måste gå vidare”

Ett par hundra meter från Al Noor-moskén lägger Maureen ner blommor till minne för offren. Hon är en av alla som vill hedra de omkomna, men mest försöka att laga samhället, bit för bit.

-Vad mer kan vi göra? Det var fruktansvärt, jag har gråtit och gråtit. Men vi måste gå vidare. Tillsammans, säger hon och torkar bort fler tårar.

I likhet med många andra vid Christchurchs redan flerfaldiga spontana minnesplatser med blommor och dikter vill Maureen inte uppge hela sitt namn.

-Jag vill inte ha mitt namn där ute. Det är inte det jag vill bli ihågkommen för, säger Maureen och kramar om sin tonårsdotter.

Tyst står människor i grupper och gråter, de flesta har med sig blommor. K-pistbeväpnade poliser tittar på men behöver inte göra något, mer än att mota bort pressfotograferna som alla jagar samma bild.

"Var så fridfullt"

En bit bort, så nära Al Noor-moskén man kan komma på grund av avspärrningarna, står Kamil.

-Min lillebrors kompis var i moskén. Men han klarade sig. Han hoppade över ett staket, säger Kamil, som inte heller vill uppge hela sitt namn.

-Jag var på jobbet, på ett kontor bara på andra sidan parken när det hände. De låste in oss och polisen förbjöd oss att lämna huset.

En polis står vakt nära Al Noor-moskén i Christchurch.
En polis står vakt nära Al Noor-moskén i Christchurch. Foto: Vincent Yu/AP/TT

TT: Fick ni vet vad som hände?

-Ja, på tv och internet. Det tog bara tio minuter så visste vi allt. Men det dröjde ju till klockan fem innan de sade hur många som dött. Först sade de bara fem, sex och redan då var vi chockade.

-Det är inte klokt, här som var så fridfullt. Och det är en av landets äldsta moskéer som alltid har stått där för oss.

Polis och bårbilar

Avspärrningarna går över stora områden runt de två moskéerna, Al Noor och Linwood, och bara enstaka bilar får passera. De boende i området förstås, men också polisen. Och bårbilarna. Under bara en kvart på lördagseftermiddagen hinner två lämna moskén.

-Där kommer en till. Det är inte den första jag ser i dag. Det är så hemskt, säger Maureen.

Hon bor några kilometer bort, och är inte del av den nära gemenskapen som de flesta av offren tillhör. Men, som hon säger, hon tillhör Christchurch och samhället måste stå enat.

Terrordådet i Christchurch

• Tidig eftermiddag, lokal tid, den 15 mars gick en beväpnad person in i Al Noor-moskén i centrala Christchurch och öppnade eld under fredagsbönen. En andra skottlossning ägde rum i Linwood-moskén strax därpå.

• 49 personer dödades enligt polisen i skjutningarna, och ungefär lika många skottskadades. 41 ska ha mist livet i den första moskén, sju i den andra, samt en på sjukhus.

• Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern kallade tidigt dådet för en välplanerad terrorattack.

• Brenton Tarrant, 28, greps kort efter dådet och delgavs misstanke om mord. Tarrant är australisk medborgare och beskrivs av Australiens premiärminister Scott Morrison som en "våldsam, högerextrem terrorist".

• Den misstänkte skytten direktsände dådet på Facebook i 17 minuter. Strax före attacken publicerades ett långt manifestliknande dokument i sociala medier och forum på internet. Att texten verkligen skrivits av gärningsmannen är ännu inte bekräftat, men mycket tyder på det.

• Dokumentet består av rad hänvisningar till bland annat terrorattentat runt om i världen och författaren uttrycker bland annat stöd för Anders Behring Breivik och Anton Lundin Pettersson. Texten visar att dådet planerats i runt två år.

• Både Nya Zeeland och grannlandet Australien aktiverade antiterrorberedskap efter dådet, och hotnivån i Nya Zeeland höjdes från låg till hög.

• Enligt UD:s presstjänst finns inga uppgifter om att någon svensk ska vara bland de skadade eller omkomna.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut