Sedan 2000 har Fredrik Andersson till stor del tillbringat sin tid i Arvidsjaur. Han bor på orten tillsammans med fru och tre barn.
I 25 år har Fredrik Andersson, numera regementschef, varit verksam vid K4 i Arvidsjaur. Innan regementet återetablerades 2021 var Andersson bataljonschef men nu tar han alltså över efter Teddy Larsson som går vidare till nya uppdrag.
– Jag är väldigt stolt över att få möjligheten att vara chef över det här laget, säger Fredrik Andersson.
Han vill inte beskriva med exakta siffror hur stort laget är, men det finns ett par hundra heltidsanställda. Räknar man in krigsförbanden är Fredrik Andersson chef över några tusen. Men en hel del har förändrats i omvärlden sedan han själv gjorde värnplikten 2000. Han beskriver det som att han gjorde sin militära grundutbildning i kölvattnet av murens fall, Kalla krigets upphörande och det fanns en annan syn på samarbetet med Ryssland i Europa.
– Nu är det tvärtom. Många vänder sig mot begreppet Kalla kriget 2.0 men jag tycker ändå att det för allmänheten är ett ganska bra begrepp.
Då var fokuset mer på att utbilda soldater för utlandstjänst, något som senare svängt till att bli ett mer nationellt fokus med krigsförbanden i spetsen. Dels i och med Rysslands invasion av Georgien 2008 till den fullskaliga invasionen av Krim och Ukraina. Det har i sin tur blivit ännu tydligare sedan Natomedlemskapet.
– Hotbilden är väldigt tydlig mot Europa och Sverige. Det är ett riskbenäget och aggressivt Ryssland med det vi kallar gråzonsaktiviteter. Det är påverkan på IT-system, det är påverkan på val runt om i Europa och det är påverkan på annan infrastruktur. De verkar i det dolda som påverkar vår vardag.
Hur uppmärksam ska man vara som svensk medborgare?
– Man ska vara uppmärksam. Sedan behöver man inte som gemene man bli alarmistisk eller för konspiratorisk. Jag tycker att man ska följa nyhetsbevakningen och förstå att vi är i ett läge i dag som är allvarligt, säger Fredrik Andersson och fortsätter:
– Statsministern summerar det väldigt bra: "Sverige är inte i krig, men det råder inte heller fred".
Fredrik Andersson, regementschef, understryker vikten av att vara förberedd. "Man ska ta del av MSB:s folder om kriget kommer. Det måste inte vara kriget utan det kan vara påverkan på el- eller vattenförsörjning."
Själv har han deltagit i internationella insatser i Kosovo, Afghanistan och Mali. Merparten av sin tjänstgöring sedan han blev färdigutbildad officer 2003 har varit vid Arméns jägarbataljon eller K4. Arvidsjaur är också en ort där han och familjen trivs väldigt bra.
– Min fru är från Stockholm och jag är från Skåne så naturligt hade varit att dra oss söderut men vi har valt att vara kvar. Det är ett gemytligt samhälle och allting finns. Mitt största fritidsintresse är allting som kan kopplas till friluftsliv.
När K4 återinvigdes var målet att regementet skulle vara färdigutbyggt 2025. Den planen skulle enligt Andersson ha stått sig relativt bra, men sedan 1 januari 2025 expanderade regementet även till Arvidsjaurs garnison och man har fått ett utökat ansvar i och med Natomedlemskapet.
– Vi ser en ökad efterfrågan på utbildning och träning av vinterförmåga. Det är Natoförband som snurrar här. Arktis har fått en ökad betydelse och en stor del av Natos gräns är i den norra delen, vilket gör att intresset ökar för Nato att bygga upp förmåga att verka i den typ av miljö.
Det är fler som ska göra värnplikten i Sverige och K4 rustas utifrån detta. I dagsläget gör årligen cirka 200 rekryter värnplikten vid regementet, men målet är 300. "Tjänsten är väldigt krävande så det behöver vara rätt individ. Av de som vill göra värnplikten så är det inte alla som uppfyller kraven som ställs här", säger Fredrik Andersson, regementschef.
Regementschefen Fredrik Andersson säger att för framtiden är det väldigt viktigt att höja krigsförmågan och krigsduglighet här och nu. "Men den behöver också kvalitetssäkras inför framtiden. Den militära utvecklingen i dag går så otroligt fort, allt från drönare till integrationen av AI. Där behöver vi vara framåtlutande."
Han säger att Arvidsjaurborna i framtiden kommer märka av en ökad militärverksamhet i form av bland annat övningar. Det kommer även behöva byggas ut på garnisonområdet eftersom mycket av det som finns i dag är byggt och anpassat utifrån hur organisationen var utformad 1980.
– Vi kommer behöva bygga för att möta framtidens behov, allt från utbildningslokaler till garageytor.