I våras hade jag och min kompis Maria fått nog. Nog av våra garderober som svämmade över av kläder, av skåpen som var så fyllda av grejer att det aldrig gick att hitta exakt det vi behövde och av de där lådorna som inte gick att stänga ordentligt. Vi levde inte på något sätt i varsitt kaos, men vi hade helt enkelt samlat på oss för mycket grejer under åren. Hon i sitt hus med man och två barn och jag i lägenhet med pojkvän. Prylarna var för många och det gjorde oss stressade. Allt bara hopade sig. Allt hade inte heller en naturlig plats vilket gjorde att saker och ting till slut bara trycktes ned i närmsta låda med motiveringen ”jag tar hand om det där nån annan gång”.
I april kom äntligen en annan gång. Då gjorde vi, inspirerade av dokumentären The Minimalists, en ordentlig utrensning på varsitt håll. Vi gjorde den i form av en 30-dagarsutmaning. Dag ett rensade vi en sak och dag två resande vi två saker, och så vidare. Varje dag skickade vi bilder till varandra på det vi hade rensat ut för att peppa.
Vi lärde oss att det inte finns någon hejd på hur många ägodelar en människa kan ha och vi skämdes också ganska mycket över våra köpvanor de senaste åren. Särskilt när vi insåg hur liten del av allt vi ägde som vi faktiskt regelbundet använde och hade ett behov av.
Under april månad rensade vi ut tummade magasin, böcker som aldrig lästes, kläder som aldrig användes eller satt dåligt, inredningsprylar som inte längre var vår stil, dåliga tuschpennor, gem, drösvis med ljuslyktor, nagellack, handdukar och porslin. Och mycket, mycket mer. I slutet av utmaningen hade vi rensat ut 465 saker var som vi inte behövde – och mer därtill.
Efter det ordnade vi en klädbytarträff med kompisar och donerade allt som blev över från den (enorma mängder kläder), samt alla prylar vi rensat ut, till second hand. Känslan när jag fick ta tag i och slänga ned flera stora, svarta soppåsar med kläder i en klädcontainer var underbar. Som att en tung sten släppte från bröstet.
Med ett lugn i sinnet och ordning i skåp, garderober, hyllor och lådor kom vi överens om att ändra vårt tankesätt. Tänka lite mer minimalistiskt. Varenda grej som vi tar in i våra hem ska ha ett tydligt syfte och en tydlig plats. Allt som vi klarar oss utan ska vi inte lägga pengar eller energi på. Livet blir så mycket enklare och bättre då.