Gör medvetna klädval i butiken – så kan ett miljövänligt tips lyda. Men det är inte så vi gör störst miljönytta. Det handlar faktiskt om att nästan sluta shoppa nytt.
Gör medvetna klädval i butiken – så kan ett miljövänligt tips lyda. Men det är inte så vi gör störst miljönytta. Det handlar faktiskt om att nästan sluta shoppa nytt. Foto: Berit Roald/TT

Klädindustrin en stor miljöbov

Klädindustrin är en av de allra största källorna till utsläpp av växthusgaser globalt. Nu behöver svenskarna sluta att shoppa som de gör. Och det går – fråga Johanna Nilsson som helt förändrade sitt köpbeteende.

Svensken köper i snitt 13 kilo kläder varje år – och slänger över 7,5 kilo, enligt Naturvårdsverket. Skälen till att vi handlar sådana mängder är flera, konstaterar Johanna Nilsson, bloggare och entreprenör som har skrivit om hållbart mode i boken "Slow fashion" (Ordfront förlag). Ett av skälen är att vi har råd.

– Kläder kostar galet lite. Och så tycker vi att det är härligt att shoppa, det har blivit ett tidsfördriv.

”Vi missar att vi köper alldeles för mycket kläder och använder dem för kort tid”, säger Johanna Nilsson som kommer ut med nya boken 'Gör skillnad'.
”Vi missar att vi köper alldeles för mycket kläder och använder dem för kort tid”, säger Johanna Nilsson som kommer ut med nya boken "Gör skillnad". Appendix Fotografi

I juni rapporterade FN-organet Unctad att klädindustrin genererar mer växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Industrin kräver enorma energiresurser och mängder av vatten. Lägg därtill kemikalierna i processen, långa transporter och i många fall bristfällig rening i länderna där kläderna produceras.

– Vi har också de sociala aspekterna. Att människor som jobbar i fabrikerna blir sjuka och inte får löner som de kan leva på, säger Johanna Nilsson som i dagarna kommer ut med nya boken ”Gör skillnad” tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh.

Höja ribban

En medveten konsument väljer materialen med omsorg i butiken, och lämnar kläder som rensats ut till återvinning, brukar det heta. Men faktum är att mycket av kläderna i stället hamnar på tippen. Johanna Nilsson menar att vi lägger ribban alltför lågt.

Johanna Nilssons bok ”Gör skillnad” som hon skrivit tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh.
Johanna Nilssons bok ”Gör skillnad” som hon skrivit tillsammans med Maria Soxbo och Emma Sundh.

– Vi måste börja prata om överkonsumtionen. Vi köper alldeles för mycket kläder och använder dem alldeles för kort tid. Ett miljövänligt plagg är inte det som är producerat av ekologisk bomull, utan det som används mest och längst, säger hon.

Naturskyddsföreningen driver frågan om att minska inköpen av nya kläder, där själva produktionen är det största problemet för miljön.

Kläder och utsläpp

Varje svensk orsakar i genomsnitt konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp på elva ton per år. Det behöver minska till två ton senast år 2030 för att vi ska uppnå målen i Parisavtalet, som handlar om att jordens temperaturökning ska hållas under två grader, helst 1,5 grader.

Den privata konsumtionen står för en stor del av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp. Det handlar om mat, transporter, boende – och kläder. Nationellt genererar exempelvis maten mer utsläpp än kläderna. Den stora påverkan av klädindustrin sker i stället globalt, i produktionen. För att producera ett kilo tyg krävs mellan 1,5 och 6,9 kilo kemikalier.

Källa: Naturskyddsföreningen

– Och påverkan eskalerar eftersom vi konsumerar så mycket kläder, säger Helen Göthe, som är ansvarig för miljömärkningen Bra Miljöval Textil.

Hon tycker att medvetenheten har ökat på senare år, men att det skulle behöva gå snabbare. Tipsen till gemene man är att tänka om när det är dags att utöka garderoben:

– Använd de plagg du har länge. Fråga dig själv om du verkligen behöver köpa nytt. Kan du låna eller hyra i stället? Kan du köpa på second hand? Om du verkligen behöver något nyproducerat; leta efter miljömärkta plagg. Utöver Bra Miljöval Textil rekommenderar vi Svanen, EU-blomman och GOTS, som alla har ett livscykelperspektiv och tittar på påverkan från hela produktionskedjan.

Helen Göthe, Naturskyddsföreningen.
Helen Göthe, Naturskyddsföreningen.

Johanna Nilsson har alltid varit intresserad av kläder och mode, men ställde om i samband med ett nyårslöfte 2014. Hon lovade sig själv att sluta använda så kallat fast fashion, snabbproducerade, billiga kläder. I stället skulle hon anamma slow fashion, en hållbar konsumtion som sätter kvalitet före kvantitet och bygger på behov, inte begär.

Hur mycket nya kläder köper du i dag?

– Underkläder köper jag. Men allt annat hittar jag på annat sätt, även skor.

Johanna byter kläder med kompisar, lagar och vårdar de kläder hon har och syr om. Hon handlar också second hand, för allt som kan användas längre och mer är bra.

– En helt ny värld öppnar sig när man ställer om. Man blir kreativ och det är ju vad mode handlar om. Jag älskar kläder, men om min shopping är på bekostnad av miljön och av att människor utnyttjas då är det inte lika ”unnigt” längre.

Linda Bergdahl/TT

Dags för nya jeans – tänk så här

TT

Det krävs stora resurser för att producera ett par nya jeans, bland annat 6 200 liter vatten vilket motsvarar 41 fyllda badkar och koldioxidutsläpp motsvarande nästan sju mils körning med en medelstor bil, enligt Naturskyddsföreningen.

I stället för att handla nytt, tänk så här, tipsar Johanna Nilsson:

+ Kolla med dina vänner: Har de jeans som de har tröttnat på och vill ge bort eller byta? Kanske dags att arrangera en klädbytardag?

+ Kan du laga eller sy om de jeans du redan har hemma?

+ Köp jeansen second hand.

+ Om du måste köpa nya: sök upp en mindre butik som är specialiserad på hållbara kläder.

Anmäl till Pressombudsmannen Rätta artikeln Skriv ut