De senaste veckorna har Ungern uppmärksammats både för sin ovilja att ta emot flyktingar och sitt brutala sätt att möta asylsökande vid gränsen.
Bakom utvecklingen finns ett tydligt ideologiskt projekt.
När Ungerns premiärminister Viktor Orbán i ett tal i somras lade ut texten om sin syn på Ungern och Europa lät han knappast som en regeringschef i ett EU-land, utan som ledaren för ett av Europas högerextrema partier. Orbán lät förstå att politik i dag handlar om ”överlevnad eller utrotning av europeiska värden och nationer”.
Orbáns svar på individualism och mångkultur är en önskan om en ”illiberal stat” där utgångspunkten inte är individuella fri- och rättigheter, utan det nationella intresset. Som statsvetaren Cas Mudde nyligen konstateradehar Orbán, som en gång kämpade mot kommunistiskt förtryck, iscensatt ”den mest omfattande attacken mot liberal demokrati i EU:s historia”. (Svenska Dagbladet 18/8 2015)
I praktiken har det, vilket beskrivs i den nya boken ”Hej herr diktator”, utgiven av den liberala biståndsstiftelsen Silc, inneburit påtagliga inskränkningar i mediernas frihet, minskat oberoende för rättsväsendet och begränsningar i oppositionens möjligheter att ta initiativ i parlamentet. Men det handlar också om förändringar i valsystemet för att gynna Orbáns parti Fidesz och om lagar som kriminaliserat hemlöshet.
Om man ska förstå stödet för Orbáns politik – Fidesz skulle ha vunnit det senaste valet även utan ändringar i valsystemet – är det viktigt att betona Ungerns 25 år långa historia av mycket lågt förtroende för de demokratiska institutionerna.
Men de tankar Orbán ger uttryck för, är i allra högsta grad närvarande i andra EU-länder. Missnöje med invandring, hur demokratin fungerar och på många håll ekonomisk stagnation, kan även där vara en grogrund för antiliberala drömmar.
Skillnaden är att idéerna i Ungern uttrycks av det stora etablerade högerpartiet, som på grund av sina band till andra konservativa och kristdemokratiska partier i EU, kunnat undvika kritik och sanktioner, medan de på andra håll kommer från växande högerpopulistiska partier.
I veckan gick exempelvis sverigedemokraten Erik Almqvist, som efter järnrörsskandalen flyttande till just Ungern,
Andra högt uppsatta sverigedemokrater, bland andra Mattias Karlsson, har skrivit att det offentliga stödet till folkbildning endast ska gå till verksamheter som stärker den nationella gemenskapen.
Även det är en önskan i Orbáns anda.
Sverigedemokraterna närmar sig ett väljarstöd på 20 procent. Tillbakarullningen av demokratin i Ungern är en påminnelse om vilka värden som nu står på spel.
Svend Dahl