Kostnaderna för sjukförsäkringen äter budgetutrymme för regeringen.
Antalet sjukskrivna växer sedan ett antal år tillbaka, samtidigt som sjukskrivningarna blir längre, vilket driver upp kostnaderna.
Som journalisten Torbjörn Nilsson nyligen konstaterade i tidskriften Fokus (21/8 2015) talar mycket för att sjukförsäkringen återigen kommer att bli en av de hetaste politiska frågorna. Bilden stärks av att Moderaterna i sin nya ekonomisk-politiska rapport beskriver kostnadsutvecklingen i sjukförsäkringen som en av de allvarligaste statsfinansiella utmaningarna.
Ibland beskrivs stigande sjuktal som en paradox: hur kan ett av världens friskaste folk, sett till medellivslängd, vara så sjukt? Det öppnar för att diskussionerna om fusk och missbruk blir dominerande. Det är dock att göra det väl enkelt för sig.
De senaste årens stigande sjukskrivningstalhandlar till en betydande del om psykiska diagnoser, som depressioner och utmattningssyndrom. Bland kvinnor är det den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken, bland män ligger den på andra plats. Det är dessutom diagnoser som generellt leder till långa sjukskrivningar.
Forskningen visar på en tydlig koppling mellan människors arbetssituation och risken för att bli sjukskriven med en psykisk diagnos. Psykiskt ansträngande arbeten, höga krav och bristande kontroll över den egna arbetssituation samt obalans mellan ansträngning och belöning är några av de riskfaktorer som brukar lyftas fram. Särskilt stor risk att drabbas löper de som arbetar i välfärdsyrken, konstaterar Försäkringskassani en omfattande studie av sjukskrivningar på grund av psykiska diagnoser.
Trots att det är välkänt och väldokumenterat vilka faktorer i arbetslivet som ligger bakom sjukskrivningar i psykiska diagnoser, och i vilka yrken risken att drabbas är störst, är det perspektiv som i allmänhet saknas i den politiska debatten.
Att som Moderaterna diskutera hur kostnadsutvecklingen kan brytas genom bättre kontroller av arbetsförmågan och en andra karensdag en bit in i sjukskrivningen är givetvis relevant. Samma sak gäller tankarna på bättre rehabiliteringsåtgärder, exempelvis KBT-terapi, som kan hjälpa människor att snabbare komma tillbaka i arbete. Men det är åtgärder som inte gör något åt de grundläggande orsakerna till varför människor blir sjukskrivna.
Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet, och då särskilt i välfärdsyrken, är avgörande för att minska sjukskrivningarna, och förenat med stora vinster för individen och på samhällelig nivå. Precis som vi sedan länge arbetar med att minska risken för skador i arbetslivet – från säkerhetsföreskrifter på industrier och byggen till ergonomiska skrivbord på kontoren – måste vi arbeta med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön.
Sveriges kommun- och landstingspolitiker kan, som arbetsgivare åt många av de som sjukskrivs på grund av psykiska diagnoser, inte ducka för sin del av ansvaret för de stigande sjuktalen.
Svend Dahl