Den tyska förbundskanslern Angela Merkels ”Wir schaffen das” (”Vi klarar det”) borde gällande anvisningarna även framöver vägleda Västerbotten.
Västerbottens läns cirka 268 500 invånare väntas utökas med 320 personer under 2019, givet att Migrationsverkets nya förslag blir verklighet.
Sammanlagt ska 9 000 nyanlända anvisas ut över riket utifrån flera parametrar, bland annat befolkningsstorlek och de lokala arbetsmarknadsförutsättningarna i kommunerna. Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått tycka till angående fördelningsnyckeln.
Givet den alltjämt urstarka konjunkturen, och det faktum att länets arbetsmarknad skriker efter arbetskraft, har Västerbotten lysande utsikter att kunna lösa etableringen på ett smidigt sätt.
Tidigare i år menade en analytiker på Arbetsförmedlingen i SVT Västernorrland (16/4 2018) att länet tack vare superkonjunkturen hade en ”superchans” tack vare invandringen, givet att efterfrågan på kvalificerade arbetare är större än utbudet.
– Vi har en fantastisk möjlighet, som aldrig kommer att komma tillbaka. I många kommuner har befolkningen blivit både färre och äldre, men nu är vi plötsligt fler och yngre tack vare invandringen, sa Agneta Tjernström vid Arbetsförmedlingen i våras.
Även Svenskt näringsliv delar bilden av en het arbetsmarknadsregion och efterfrågade i våras utökad arbetskraftsinvandring, bättre tillvaratagande av nyanländas kompetens och att universiteten och högskolorna tar ett större ansvar för att utbilda studenter där behoven av arbetskraft är som störst. (SVT Västernorrland 21/4 2018)
Tidigare i somras rapporterade Norran Affärsliv att sex av tio små och medelstora företag i Västerbotten vill växa, enligt en kartläggning gjord av Almi Företagspartner. Och sju av dessa tio räknade med att nyanställa inom tre år, jämfört med sex av tio för ett år sedan.
Även om det är lägre än riksgenomsnittet ger det icke desto mindre en tydlig bild av arbetsmarknadens potential för de nyanlända.
En del av tillväxtpotentialen kan också härledas till att en tredjedel av de företag i Västerbotten, som i dag saknar exportverksamhet menar att de har produkter eller tjänster som har potential för en internationell marknad.
Här finns onekligen, mitt i de personliga tragedier, som många av de nyanlända har varit med om, en styrka i att kunna språk och ha kontakter på andra platser i världen, en stor möjlighet för länets företag att ta del av. Men då måste också regler kring SFI-undervisning och på plats-utbildning luckras upp och effektiviseras.
Mottagande och etablering ska inte villkoras utifrån arbetsmarknadens behov. Asylmottagandet är inte avhängigt konjunkturcykler och kvartalsrapporter. Värdet i ett humant och liberalt flyktingsystem är av medmänsklig karaktär.
Däremot är det, för att använda sig av ekonomiska termer, ett rent slöseri med humankapital att inte aktivera och nyttja de arbetsmarknadsresurser som finns för att genom egenförsörjning introducera nyanlända till vad som borde vara ett uppdaterat mantra: Gör din plikt, kräv din integration.
Csaba Bene Perlenberg