Värna det europeiska samarbetet

Det är inte bara i Storbritannien som kritiken mot EU finns. Runt om i Europa breder tankegångarna ut sig om att lägga ner samarbetet.

Politik2015-01-05 05:16
Detta är en ledare. Norran är partipolitiskt obunden med beteckningen frisinnad.

Hoten närmar sig med stormsteg. Det är mycket som står på spel det kommande året. Fortsatt sammanhållning eller ett scenario med ett sönderfallande Europa är frågan. Grekiska och brittiska väljare innehar två av huvudrollerna i spelat om Europas framtid.

Först ut är Grekland vars parlament inte kunde enas om en ny president. Parlamentet är upplöst och nyval ska hållas i slutet av januari. Den grekiska vänsteralliansen Syriza, som leder i opinionsmätningarna, har sagt att de senaste årens krispolitik ”snart är historia”. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Enligt tidningen Der Spiegel är Tysklands förbundskansler Angela Merkel redo att låta Grekland lämna eurozonen om den nuvarande åtstramningspolitiken rivs upp.

Om Grekland lämnar, eller kastas ut från eurozonen är det naturligtvis ett svårt bakslag för tanken om en europeisk samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitiken, om en gemensam penningpolitik och en gemensam valuta. Det har kommit varningssignaler. Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja (S) sa i en intervju i tidningen Daily Telegraph (16/8 2012) att vi ”måste vara öppna för möjligheten att euron bryter samman”. Men konstaterade också att ”en upplösning av euron inte innebär slutet för EU”.

Eurozonen klarar sig utan Grekland, men klarar sig EU utan Storbritannien?

När britterna går till val i maj är det mycket som står på spel. Den brittiske premiärministern David Cameron, stundtals hårt pressad av vikande opinionssiffror, har lovat att britterna ska få säga sitt om EU i en folkomröstning – om hans konservativa regering får fortsatt förtroende. Det brittiska imperiet har förvisso förpassats till historieböckerna, men många har svårt att acceptera att bli styrda från Bryssel och Strasbourg.

Vad Cameron vill är att omförhandla de brittiska villkoren för EU-medlemskap, han vill ha en brittisk gräddfil. Framför allt handlar det om att begränsa den fria rörligheten. Det är han för övrigt inte ensam om; alla de stora brittiska partierna är i dag för någon form av inreserestriktioner. Säger EU ja till Camerons krav urholkas en av unionens kärnfrågor, den fria rörligheten inom EU för alla EU-medborgare, säger EU nej riskerar man ett scenario med ett Europa i sönderfall.

För det är inte bara i Storbritannien som kritiken mot EU finns. Runt om i Europa breder tankegångarna om att lägga ner hela samarbetet ut sig. Populistpartier, i olika bruna schatteringar, som brittiska UKIP, franska Nationella fronten och italienska Lega Nord vädrar morgonluft.

Sammanhållning eller splittring är frågan.